Det piggar upp med lite vitt

Vi har en gammal schersminbuske på vår tomt, den är så stor att vi kallar den "väggen". När den blommar känner man doften redan ute på gatan. I år har den blommat rekordlänge. Vågar man gissa att det beror på väderleken? Det är lite svalare än vad det varit de senaste åren, och allt som växer verkar stortrivas. Jag har aldrig haft ängsnävor och kungsnävor i blom så länge som i år heller.

Bredvid schersminbusken planterade jag en bit av en pion förra sensommaren. Den blommar redan med sin första blomma. (Pioner kan ju annars ta lång tid på sig att blomma när man planterat om dem.)

Eftersom jag flyttar växter från en trädgård till en annan så hamnar inte alltid plantorna på ställen där jag tror att de kommer att vara kvar. Ofta gräver jag ner dem där de får plats bara för att få dem i jorden. Men när det gäller de pioner jag flyttat så har jag försökt att tänka ut på förhand var de kan trivas och passa in eftersom de inte är speciellt förtjust i att flyttas. Den vita pionen planterades bredvid schersminbusken eftersom jag på sikt hoppas på att få en känsla av passage i det här hörnet av tomten. Jag vill att det ska bli lite tunnelkänsla att ta svängen under äppelträdet och komma in till hushållskomposten.
Den lilla busken nederst till höger i bild kommer snart att bli stor den också. För att hålla samman kompositionen något planterade jag fullt av vit trädgårdsnattviol (som jag hoppas kommer att föröka sig) under och bredvid busken, så att pionen skulle få en vit pendang på andra sidan "ingången" till tunnelgången.

En sak jag inte hade en tanke på när jag planterade pion och nattviol i augusti, september förra året - var att schersminen blommar samtidigt den också. Jag antar att det är för att schersminen normalt blommar så kort tid som jag inte räknar med blomfärgen när jag tänker på den - för mig är den en grön, kompakt kropp. Men jag blev så glad nu när pionen slog ut sin första blomma och jag såg hur lyckat det blev. Vitt i vitt. Bara två av årets veckor, men så effektfullt det kommer att bli när pionen vuxit till sig.
Bakom pionen, inne i dunklet under häcken ut mot gatan, håller jag på att föröka hasselört och en låg, vitblommande näva. Nävan har sin blomningstid just nu den också, så en aning häpet konstaterade jag häromdagen att jag faktiskt har en vit hörna i min trädgård. Egentligen inte planerad alls, allt är planterat utifrån sina egenskaper att tåla skugga, eller för sina former. Men en vit hörna blev det. Och eftersom det här är den mörkaste platsen på hela vår tomt så undrar jag om mitt undermedvetna har hjälpt mig med växtvalet, för bättre ställe att placera vitblommande växter än just här där de kan lysa upp kan man inte finna.

Jäsningsklumparna i limpan har fortfarande inte fått någon förklaring. Men nu kallar jag dem iallafall så - för det är vad jag själv tror har hänt, att någon form av jäsningsprocedur har skett. Limpan är väldigt varm. Men om någon stöter på något liknande någonstans får ni gärna höra av er.