fredag 28 september 2012

Östlig stäppsalvia

Salvia deserta, mycket lik Salvia nemorosa (stäppsalvia). Sådd från frö från Konnässörsklubben, Göteborgs Botaniska Trädgård. Plantorna är gigantiska. Visst visste jag att de skulle bli större än vanlig stäppsalvia, men inte stannade de på 70 cm som katalogen sa, flera är över metern höga. Jättefina. (Men så gillar jag stäppsalvia också, en favorit ända sedan jag började odla själv.)


Jag har alltid haft stäppsalvia tillsammans med kryddväxterna för att jag tycker att den passar så bra i mitt kryddland. Och nu när jag bygger upp en helt ny örtagård från början så tänkte jag att det kunde vara roligt att prova med en stäppsalvia jag inte haft tidigare. Men kanske måste jag tänka om - jag tror inte den här kommer att få plats i mitt bara 35 kvadrat stora kryddland.

Kanske får plantorna sitta kvar här nere i gula hösthörnan där jag planterade dem förra hösten eftersom jag inte hade plats någon annanstans.  Blått och gult ihop är verkligen en av de värsta färgkombinationer jag vet, men allt som behövs är ett stråk av orange för att det ska kännas bra.


Och det orange (eller orangebruna)... Ser ni det i bilden ovan? En lodrät stam lite till höger om bildens mitt, bakom salvian? Det är stammen till den gulbarkiga näverhäggen. Näverhäggen är för övrigt som vackrast just nu (eller är det vid lövsprickningen den är vackrast?). Bladen faller tyvärr tidigt, men just nu är de klargula, självlysande nästan när solen skiner genom dem. (Jo, jag ska försöka fånga det på bild, jag lovar.)

Mer blått och gult i min gulaste hörna; gullris och "husets aster". Jag var i färd med att utplåna gullriset helt från vår tomt - det fanns hur mycket som helst - men nu när det inte finns så mycket kvar, och allt gult är samlat på ett och samma ställe så vet jag inte längre... Det är något sympatiskt med överflödet också, den höstliga gulchocken.


En helt annan sak jag funderat på ikväll är vilken konstnär jag vore om man kunde jämföra trädgårdsmakeriet med bildkonsten. Hur ser min "palett" ut? Hur "målar" jag min trädgård? Vilka bilder försöker jag skapa? Jag kom fram till att jag är Gustav Klimt.
Har ni någonsin funderat över var någonstans i konsthistorien ni själva hör hemma?

onsdag 26 september 2012

Skördesoppa

Har ni kvar saker att skörda i grönsakslandet? I ärlighetens namn är den här bilden tagen för ungefär tre veckor sedan när jag tog de sista bond- och borlottibönorna. Men eftersom man - om man har tur - kan hitta fina bönor fortfarande på skördemarknader och i saluhallar, så slänger jag in receptet nu. Inte minst för att komma ihåg själv hur jag gjorde. Det är ingen snabb soppa, så gör en ordentlig sats på en gång och frys in om det blir några rester.


Ingredienser 6 port

2 dl färska borlottibönor 

200 g rimmat fläsk
1-2 salsicchiakorv
2 morötter (gärna både gul och orange)
1 bit palsternacka (kan hoppas över)
1 purjolök
3 vitlöksklyftor
500 g mangold
12 dl grönsaksbuljong
minipasta
0,5 dl tomatpuré
bondbönor efter smak och tillgång.
olivolja
färsk timjan
nymald peppar, salt
6 skivor gott, ljust bröd

1. Sprita borlottibönorna och koka dem nästan färdiga, ca 20 minuter, i rikligt med vatten.

2. Tärna rimmat fläsk, salsicchian, morot och palsternackan fint. Skär purjolöken i ringar. Pressa vitlöken.
3. Hetta upp 3-4 msk olivolja i en stor gryta och fräs kött, korv och grönsaker på medeltemperatur 5-10 minuter.
4. Skär mangoldstjälkarna i bitar och låt dem puttra med grönsakerna några minuter.
5. Hetta upp buljong och häll den över kött- och grönsaksblandningen. Koka upp, låt soppan puttra ca 40 minuter. 
6. Tillsätt mangoldbladen. Är de stora så riv dem i mindre bitar. Tillsätt de förkokade borlottibönorna, tomatpuré och 1-2 dl minipasta. Låt soppan puttra ytterligare 15-20 minuter, eller tills pastan är färdigkokt. 
Smaka av med salt och peppar.
7. Sprita ur och skala bondbönorna (den beska yttre ljusgröna hinnan på bönorna ska tas bort). Förväll dem ev tre, fyra minuter i lättsaltat vatten.
8. Pensla brödskivorna med olja och grilla dem hastigt på båda sidor i het panna.
9. Lägg brödskivorna i botten på djupa tallrikar, och häll den heta soppan över. Krydda med rikligt med färsk timjan och lägg de klargröna bondbönorna överst i tallriken.



Har man inte purjo tar man lök istället, och säkert är det gott med både paprika och färsk (skalad) tomat i också. Salsicchian ger en god "tuggighet" i soppan, och fläsket mustighet och sälta.
Smaklig måltid.

tisdag 25 september 2012

Papper och höst.

Begriper ingenting när jag ser senaste publiceringsdatumet, vart tar tiden vägen? Det känns som om det bara var några dagar sedan jag uppdaterade sist, men så blir det när man sitter mycket vid datorn, dagarna bara flyger iväg.


Eftersom jag suttit still så mycket vid bildskärmen tog jag en helkväll med papperspyssel som avkoppling i slutet av förra veckan. Jag älskar papper, och allt man kan göra med papper. Ett väldigt enkelt  (och snabbt) sätt att dekorera papper är att koka eget lim (mjöl och vatten) som man färgar in med pigment. På bilden ovan har jag dekorerat vanligt brunt omslagspapper med tre olika nyanser av svart och rött.
Vad det ska bli av arken? Ingen aning. De kan användas till omslag till böcker, pärmar, arkivfickor. Eller omslagspapper, kort och kuvert. Men nu har jag iallafall ett nytt lager som kommer att räcka en tid.

Höst? Nja... eller jo? Samla ihop lite frön var det hög tid att göra iallafall upptäckte jag. Nedan fröhus av vallmon Mother of Pearl. Jag sådde Mother of Pearl någon gång i mitten av nittiotalet och hade henne sedan årligen självsådd i mitt kryddland ända till sorken kom och utplånade det mesta.
I somras hittade jag plötsligt en hel liten koloni i utkanten av bondens åker. Ganska nära vår kompost, så jag antar att fröerna hittat dit den vägen. Så härligt det var att se henne igen! Nu har jag förstås samlat ihop lite fröer för att inte tappa bekantskapen helt igen.


Bilderna här: Instagram förstås. Är Instagram-addict sedan något år tillbaka. Världen har blivit vackrare sedan jag anslöt mig.

måndag 10 september 2012

Skärholmens perennpark (del II)

Lite blandade bilder för att förmedla känslan.


När man tittar på bilden nedan är det nästan svårt att förstå att detta är i en Stockholmsförort med flervånings hyreshus.



Fackelblomster, Lythrum och gräs i skön förening.



Vattenblänk i parkens mitt.


Stenkyndel, Calamintha nepeta och blåtåtel, Molinia caerulea. Det gula till höger i bilden nedan är amsonia.


Två sorters kärleksört, 'Matrona' och 'Red Cauli' i ett hav av präriedroppgräs.


Under träden skuggtåliga växter, nedan kaukasisk förgätmigej, Brunnera 'Jack Frost' med bland annat rosa axbetonia. I framkanten skymtar myskmadra.



Alla bilder i detta inlägg samt det förra är tagna den 19 augusti.


tisdag 4 september 2012

Astrar i Skärholmens Perennpark

Astrar i offentlig miljö, inte dumt alls. I Skärholmens Perennpark har de en av huvudrollerna just nu. Enligt plantförteckningen ska det finnas fyra olika sorter där, jag har tyvärr bara lyckats fånga två av dem på bild. Nedan vad jag tror är (vet ni bättre så rätta mig gärna) Aster 'Harry Smith', balsamaster.




Otroligt stilig med de mörka stjälkarna, tyckar jag. Nästa gång jag går dit ska jag lukta på den. Jag antar att den heter balsamaster av en anledning.
Uppstickare i planteringarna är den grekiska vädden, Knautia maccedonica.


Parken verkar vara välbesökt av de som bor i området. Medan vi var där kom och gick det folk hela tiden. Vissa satte sig under träden vid skuggplanteringarna och pratade. Mammor med barn drogs till det öppna mittpartiet med vattenspegeln, där de hade utsikt över vad barnen tog sig för. Många tog fram sina kameror och fotograferade varandra framför växterna. Jag tror knappt jag såg en enda människa som bara passerade genom på någon av gångstigarna. De flesta stannade upp och ställde sig vid något tillfälle och såg sig omkring.
Visst måste sådana här blommande oaser ändra livskvalitén för de som bor där? Jag kan inte tänka mig annat. Tänk att promenera vägen nedan varje morgon till tunnelbanan. För en kort tid sen var det en asfalterad gångväg över en stor, tom gräsmatta, och se nu...


Trädgårdssolbrud, Helenium, är en annan växt som verkligen tar för sig i parken. Ni ser den i bakgrunden i bilden nedan. Underbar. Och fackelblomster stod för den mesta färgen just nu. Rosalila vart man än såg.


En aster åt det blåare hållet. Enligt uteslutningsmetoden när jag tittar på växtförteckningen tror jag att detta är en Aster macrophylla 'Twilight', oktoberaster. (Men rätta mig gärna om jag har fel.)



Oktoberaster, bolltistel och fackelblomster nedan. Så fint, så fint.

Jag är ett fan av Piet Oudolf ända sedan hans bok Drömplantor kom ut i början av 90-talet, så jag köper nästan rätt av hans idéer och planteringar per automatik. Och när jag steg in i Skärholmens Perennpark kände jag hur ögonen var på väg att börja tåras. Hans växtval, så nära hur naturen själv ser ut, är som ren poesi i mina ögon.


Ändå är det något som fattas i Skärholmen. Något som finns i Enköping som saknas här. En grundstruktur? De gröna väggarna? Jag skulle vilja ha upp några gröna skärmar i form av klippt bok eller något liknande, så att allt inte blev så överskådligt på en gång.
Men så tänker jag att det måste finnas en mening med att det är så öppet som det är. Att man inte ska behöva känna sig rädd när man går genom området kvällstid kanske? Att mammorna i de omgivande höghusen snabbt ska kunna lokalisera sina barn när de tittar ut genom fönstren?
Värt ett besök är den iallfall. Bara några minuters promenad från Skärholmen Centrum, så har ni vägarna förbi tycker jag att ni ska ta er tiden att besöka den. Mer info och karta hittar ni här.

PS. Idag visade jag ju bara astrarna. Visst vill ni ser fler bilder? Det kommer om någon dag eller två.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...