Rabarberfestival i Sörmland

Så var det dags igen för den årliga sörmländska Rabarberfestivalen. All info och karta till alla medverkande finns på rabarberfestival.se. Vågar nästan lova att det finns något som lockar. Varför inte prova rabarbersorbé på Grinda Gårds-glass mellan Flen och Malmköping? Besök Bondens Egen Marknad i Mariefred. Eller hälsa på hos Gun Haglund och Kalle Källander utanför Katrineholm och shoppa fina ekologiskt odlade rabarberplantor?

Hos Gun Haglund på Sörtorp kommer även jag att medverka. I Gårdsgalleriet kommer vi visa utvalda delar av våra produktioner. Jag kommer bl a visa akvareller och en liten kollektion trädgårdsprydnader i form av blommor av glas.
Välkomna!

Gratis tulpaner i Stockholm

Nu är jag lite tidigt ute, för det är inte dags än. Men jag vill bara tipsa om att ni ska hålla er framme när stadens rabatter ändrar från vår- till sommarplanteringar. Många vårlökar (tulpaner o kejsarkronor t ex) slängs när de tas upp. Förmodligen komposteras de och återgår till kretsloppet på så vis, så nån nytta gör de även när de upphört att blomma, men, är det inte bra trist att låta vackra blommor bara blomma en gång?

Håll ögonen öppna och håll er framme när det är dags. Frågar ni snällt och har en kasse med er får ni förmodligen plocka fritt bland det som tas upp.
På bilderna här är några av de lökar som min man kom hem med förra året. De stod i en rondell i innerstan nära hans jobb. Han hade ingen aning om vad det var för färg, så jag plockade ut de lökar som såg likadana ut och försökte plantera dem i grupper efter det systemet.
På bilden ovan har jag haft en sån tur att de lökar jag satt precis passar i färg med de gula och klarögda tulpaner jag redan hade i rabatten.

Och här nedan, ja, jag är verkligen supernöjd med hur de rödorange tulpanerna går i ton med bokhäcken bakom. Lyckträff.

Den lilla busken i förgrunden är en vingad benved som för första gången sedan planteringen inte frusit ner denna vinter. Jag hoppas verkligen att den tar sig ordentligt nu under sommaren så att den har "lite att ta av" om det händer igen. Hittils har den dött ner ända till basen och fått börja om varje år. Väldigt tråkigt när sånt händer. Den ska funka här, men ibland går det troll i härdigheten.

Vårstädning - hur noggrann ska man vara?

Ja, hur noggrann ska man vara, och när ska man börja? Jag börjar när det är skönt att vara utomhus. När jag kan gå runt utan att få platåskor av leran. I år var det ovanligt tidigt, bilden nedan är tagen för nästan en månad sedan. Inte något grönt ännu (de uppstammade krusbären i förgrunden är utspruckna idag) men det var mer än tio plusgrader, ingen blåst, och inte någon tjäle i jorden.

Vad börjar man med? Man börjar med att klippa ned allt som ska klippas ner i land och rabatter. Man klipper häckarna, beskär äppelträden, putsar buskar, luftar komposten kanske, rensar grusgångarna, kantskär rabatterna. Och vad gör man inte? Jag kan iallafall tala vad jag inte gör; jag rensar inte bort alla döda blad och stjälkar som ligger på öppen jord förrän det blir absolut nödvändigt, så sent som möjligt alltså.

Vad vinner man på att rensa jorden sent?
- Allt torrt organiskt material på jordytan fungerar som ett skydd för perenner om det är barmark.
- Allt "blött" organiskt material bryts fortfarande ner (när det är plusgrader), det fungerar som mat för mikroorganismer och maskar. (Det gör alltså jorden mer humusrik.)
- Torrt material som grova stjälkar och stora torra blad älskas av fåglarna som just nu håller på att bygga eller fodra sina bon. Fåglar gillar vi, för de äter skadeinsekter och larver som vi inte vill ha i våra land.
- Vill man ta till vara småplantor av perenner som förökat sig själva ökar chansen att hitta dem ju längre man väntar.

När är det då dags för att rensa ordentligt? Gör det i samband med grundgödslingen. När det är dags för den beror på var i landet man bor. Jag (Sörmland) håller på just nu. Ta bort det som finns kvar av torrt fjolårsspill i landen (och tro mig, det är förvånansvärt lite kvar av det som låg på jorden bara för en månad sedan), rensa bort ogräs och mylla ner gödning.

Och vad gör man av det som man rensar bort? Vi lägger det på komposten förstås.

Finfin läsning om vårrensning här: Natur och Trädgård

Testpilot för Robomow RS 622

Förra våren blev jag kontaktad med en förfrågan om jag ville testköra en Robomow gräsklippare under sommaren. Jag brukar inte säga ja till att göra reklam för produkter, men eftersom de här robotarna ryktas ha en viss förmåga att jaga bort sork från tomten så var jag faktiskt ganska nyfiken på dem. Så jag sa ja, jag tänkte att jag kunde testa den på gräsmattan vid vår ateljé (ni som har läst här ett tag vet att vi haft enorma problem med sork där). 

Hur det nu var så visade det sig när gräsklipparen skulle levereras att alla testexemplar var upptagna. Det blev inget av det hela. Och när jag blev kontaktad på nytt i våras hade vi lämnat vår ateljé, så det kändes inte alls lika intressant längre. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte, men efter att ha läst på lite grann på nätet så beslöt jag mig ändå för att säga ja. Vi har inte mycket gräsmatta på vår tomt (det är en liten tomt), men jag räknade ut att vi trots allt skulle kunna spara en hel del tid genom att ha en robot som klipper det mesta.

Så här ser vår tomt ut i år:

Nu vet jag faktiskt inte hur mycket som skiljer de olika modellerna Robomow åt, men eftersom den klipparen som verkade logisk att ha på vår tomt (den lilla modellen) återigen var slut, så levererades istället den stora "upp till 2200 kvadratmeter" modellen. En väldigt stilig maskin, inte tal om något annat, men så fort vi bara kikade ner i kartongen började vi undra om han inte var en aning överdimensionerad.

Nå, maskinen fanns ju hemma, så efter att först ha läst den väldigt lättöverskådliga quickguiden och efter det gjort här-och-där djupdykningar i den tjocka manualen så tog jag fram min tomtskiss och försökte mäta upp hur vi på bästa sätt skulle kunna placera ut trådarna (eller om det kallas linor, eller kabel).

Till den här modellen (och jag vet som sagt inte hur/om den skiljer sig från den mindre modellen på den punkten), så måste kabeln ha 60 cm avstånd från exempelvis en rabatt, en buske el dylikt. Kabeln läggs ut medsols, och går den in i ett nytt "rum" så måste den gå ut samma väg som den kom in. Vet inte om ni hänger med - men vägen roboten går styrs av begränsningarna man själv satt genom att placera ut kabel på marken, och kabeln kan inte brytas. Roboten läser hela tiden av var gränsen går. Den kan liksom inte flytta sig till andra sidan huset utan att ha kabel som leder vägen. Hänger ni med nu?
När gräsklipparen ska flytta sig igenom t ex en öppning i en häck så måste den ha 60 cm på ena sidan, och 60 cm på andra sidan. Alla öppningar måste alltså vara minst 120 cm.

Nu har jag ritat måtten lite slarvigt på skissen nedan. Men det rödstreckade området i bilden nedan visade sig vara det enda ställe på tomten där Robomow skulle kunna gå. Eller mer korrekt uttryckt; den största ytan där han skulle kunna röra sig.

Han behöver sex meter rak start- och målsträcka också, för att gå in rätt i sin laddningsstation. Om vi nu tar vår lilla tomt på 900 kvadratmeter som exempel, och tittar närmare på det rödstreckade området där han kan gå, så hittar vi här både tomtens torraste och mest solutsatta gräsmatta, OCH även det skuggigaste partiet (hela vänstra sidan under träden). Varken i skuggpartiet eller i det soligaste partiet klipper vi gräset varje vecka. Det brukar inte behövas.

Efter att ha kontrollmätit ute på tomten var det bara att inse att en sån här gräsklippare inte är någon större vits att ha på en tomt som vår. Den fyller ingen funktion. Utom ifall man är sån lagd att man ser nya teknikprylar nästan som husdjur. Tycker om att ha dem omkring sig som en del av familjen ungefär. ;-)

Men jag lämnade inte tillbaka klipparen utan att ha pratat med en kompis i närheten först. Han har nämligen en 3000 kvadratmeter stor tomt och en dotter som upprepade gånger klagat på att hennes pappa tillbringar en av veckans två lediga dagar med att klippa gräsmattan istället för att vara med familjen. Ett telefonsamtal och så var det klart, jag kunde lämna över "Robban" till honom istället.

Här står han på sin nya test-tomt. Och det är precis så här han ska verka för att komma till sin rätt.
Är ni nyfikna på att veta ännu lite mer om Robomows för- och nackdelar så kika in igen om några dagar. Jag ska skriva lite mer om hur det funkade att sätta allt i ordning, och även berätta om vad den nya testpiloten upplever som de två problem han haft med maskinen.

Bus med bokhäcken

Jag har bestämt mig för att sluta vara irriterad på glipan i bokhäcken jag planterade förra året. Ett par snitt med sekatören och så blev det ett hål istället för en glipa. 

Tittin!

Och tittut!

Bladlusår

Jag har aldrig sett så mycket bladlöss i hela mitt liv som i år. Till och med växter som normalt brukar vara problemfria är nedlusade. Och plantor som riddarsporre och stormhatt, de har så mycket löss att de slutat växa för länge sedan. De få rosor jag har kommer inte blomma i år, alla knoppar är förkrympta.

Spruta vatten med högt tryck funkar inte, vi pratar ju inte om bara någon enskild växt som är drabbad. Och såpa med T-röd… Jo, det är ju en gammal välprovad medicin, men ju mer jag börjat intressera mig för djurlivet i trädgården (ner till minsta insekt) desto svårare har jag för att använda något som tar kål även på nyttodjuren.

Plommonträden i tomtgränsen har sett lite molokna ut har jag noterat, men det var först när jag drog ner några kvistor i ansiktshöjd som jag såg vad problemet var; löss. Mer löss. Ännu mer löss. Hundratusentals säkert.

Jag hade en vattenkanna stående under ett av träden och den var så klibbig när jag lyfte upp den att den fastnade i handen. Inte kul faktiskt. Rätt äckligt till och med.

Nå, det finns ju ljuspunkter i eländet ändå. Trädgårdens good guys har kalas. Och för en gångs skull behöver man inte leta särskilt länge för att hitta dem - det är bara att gå till närmasta lusangripen planta och kika ner så hittar man någon larv med munnen full. Det här (nedan) är larven av en blomfluga.

Titta nu noga hur den ser ut, för den här ska ni under inga omständigheter klämma ihjäl. Det här är en liten hjälte. Ca 10-11 mm lång. Smal i ena änden och bred i den andra. (Uppförstorad nedan.)

En annan liten krigare hittar jag på ungefär vart femte blad av schersminen just nu. Taggarna utåt och full fart framåt - en nyckelpigelarv. Nyckelpigelarverna är rätt roliga att studera. De kan stundtals vara rätt livliga. Och ibland ser det ut som om de får attacker av hicka. Har ingen aning om vad det beror på.

När ni ser en sån här ska ni alltså inte klämma ihjäl den heller. Den strider på vår sida.

Och stöter ni på en sån här (nedan) på ett blad eller i en blomma så är det inte en konstig gallutväxt som man kan tro om man bara tittar hastigt och inte har glasögon på sig. Det här är nyckelpigans puppa.  Den låter vi självklart vara kvar den också alltså.

Och när det gäller nyckelpigor så kan de ju se lite olika ut. Det gäller också deras puppor. På min schersminbuske har jag tre sorters helt olikfärgade nyckelpigepuppor. Den ovan, en sort som man närmast kan beskriva som svart och beige, och en tredje som är mer svart-brun-röd. Alla ser vid närmare betraktande ut som något ur en sciencefiction-film.

Något slags jubileum har Leva Grönt idag såg jag just. Inlägg 300. Ett trefaldigt leve är det väl värt; Hurra Hurra Hurra!

Utställning på Österåkers Konsthall, 31 maj-13 juli

Just nu har jag och Karin Berglund (författare, skribent och fotograf) gemensam utställning i Åkersberga på Österåkers Konsthall. Karin visar sina fantastiska foton och jag visar handgjorda askar i papier-maché. Utställningen öppnade i går men håller på i sex veckor, så det finns gott om tid ännu för den som vill åka dit och titta. Klicka upp inbjudan nedan så hittar ni info om öppettider och adress.

Länsmansgården har förutom konsthall ett café, konsthantverk och en antikbod. Dessutom finns en fantastiskt fin liten örtagård. Ett besök där rekommenderas varmt till dem som ännu inte har upptäckt platsen.

I skrivande stund kommer jag på att jag glömt att lämna en gästbok för besökare att skriva i på konsthallen. Har ni varit på utställningen och vill sända en hälsning så skriv gärna en kommentar här i stället om ni har lust.

"Pennskrin" Iann Eklund Tinbäck 2014

Pionernas tid börjar nu

Luktpionens röda skott lyser upp i rabatterna just nu. En favoritkombination hos mig den här årstiden är luktpion och rosa eller vit Chionodoxa, Vårstjärna, men egentligen behöver den inga blommande vänner för att komma till sin rätt - färgen på luktpionens skott går att kombinera med andra perenner och buskar i all oändlighet.

Paeonia lactiflora, Luktpion

Ofta tänker man kanske mest på blommornas färg och form när man ska köpa en pion, men jag vill gärna slå ett slag för pionernas bladverk. Speciellt värdefullt just den här årstiden eftersom pioner är ganska tidiga att skjuta upp ur jorden. Jag tycker att varenda en av pionerna nedan är minst lika vacker som vilken tulpanplantering som helst.

 Paeonia veitchii, Rosenpion

Paeonia officinalis, Bergpion

Paeonia mollis, Luddpion

Paeonia lanceolata

Alla foton tagna på Bergianska Trädgården i Stockholm den 2 maj 2014.

Örter i kruka

Tjuvstartar säsongen redan nu i påsk med att köpa kraftiga och fina exemplar av "italienska kryddörter" på Willys. De flesta av mina egna kryddörter i landet befinner sig - åtminstone som det ser ut - i vila ännu. Bara piplöken, ramslöken och skogslöken går att skörda av så här tidigt. Inte ens gräslöken har riktigt vaknat än.

Jag köper hellre några krukor av sådana här importerade kryddväxter än blommor den här årstiden. En längtan efter grönt kanske. Och efter att laga mat av det man kan skörda i sin egen trädgård istället för att köpa. Planterar man de här örterna i väldränerade krukor och sand- och torvblandad jord, och låter dem stå lite lagom vindskyddat så här i början av säsongen, så håller de sig fina till långt in i höst. Timjanen håller sig förmodligen till långt efter jul.

Jordblandning för örter i kruka:
3 delar bra planterjord/urnjord/blomjord
2 delar grov sand el fint grus (typ akvariesand)
1 del torv 

Hur man får en blå gunga att smälta in i omgivningen

Lätt som en plätt - man planterar blå blommor runt omkring.

Geranium på taket

Geranium Robertianum får man nog räkna som ett ogräs. Vet man inte hur den ser ut men jag säger att dess svenska namn är stinknäva, då vet alla som har den i sin trädgård genast vilken näva det är, eller hur? Har man mycket av den och för krig, då brukar doften av den genast väcka obehag, eller åtminstone olust. 

I Julita i Sörmland finns denna stuga med hela taket täckt med nästan bara stinknäva. Ett och annat (annat) ogräs finns också, men nävan har verkligen brett ut sig rejält.

Vore det inte för att stinknävan fröade av sig så enormt så är den väldigt söt egentligen. Bladen är finflikade och ljusgröna, blomman ljusrosa med mörkare ådring, den står frisk och fin hela sommaren. För mig fungerar det här huset som en fin inspiration för hur även ogräs kan finna sin plats om man tillåter. Det man ska tänka på är väl egentligen bara att inte välja fleråriga ogräs.

Vårnyheter från Weibulls

Man kan ju tycka att det inte spelar så stor roll vilken färg odlingskärlen för förodling vi använder har, men börjar man tidigt på säsongen så står de ju där på fönsterbrädan rätt länge. Att ge dem lite färg för att matcha inredning - eller småplantor - känns helt rätt tycker jag. Weibulls färgglada nyheter har jag väntat på länge.

Foto Weibulls

Drivhus i hårdplast, 29 x 19 x 19, med ventilationslucka. Formpressad botten för torvbriketter men passar även andra krukor. Pris ca 89 kr. Gissar att jag kommer att välja en turkos. Eller en röd. Eller kanske en blå. 

Omplanteringskrukor i mjukplast i två helt underbara nya färger, lime och chockrosa. (Nu kanske jag slipper spara alla krukor i rosa och olika nyanser blått som julens hyacinter kommer i.)

Krukorna finns i två storlekar: 6 cm, 30 st, för ca 29 kr. Och 8 cm, 20 st för 29 kr.

Till nästa år hoppas jag att kruksortimentet utökas med gult och orange (för att det är så snyggt till grönska) och kanske en lilarosa också.

Foto Weibulls

Foto Weibulls

Dags att sätta tulpanlökar

Nu ska de i jorden, tulpanlökarna. Regeln som gäller är tre gånger sin egen höjd djupt och aldrig med exakt avstånd mellan lökarna. Står det 15 cm mellan lökarna på förpackningen så sätt ett par med 13 cm mellanrum, nästa 16, nästa 20 och den sista 25. Det ser naturligare ut då. Det är mitt bästa tulpantips.

Och bilden nedan har ingenting med tulpaner att göra. Men det är en lök iallafall. Det är en illustration som ritades till Allt om Trädgård för några år sedan till en text som handlade om folk (engelsmän) som tävlar i att få fram de största grönsakerna. 

Av någon anledning tänker jag på min pappa när jag ser den här bilden. Inte för att han någonsin tävlat i att få fram jätteexemplar av grönsaker, men det är nog ändå han som stått modell för min "gubbe".

Veckans vackraste?

Trots alla år med trädgård hittar jag ständigt nya saker som får mitt hjärta att klappa fortare. Som de här stjälkarna till exempel. Ser ni vad det är för växt?

Det är helt vanlig bladdill. Kämpade för att lägga dem på komposten men det gick helt enkelt inte. Jag klippte ner dem i bitar om 20 cm och satte i vas. Och vasen ställde jag på arbetsbordet. Det är bara ränder i vitt och grönt, men oj, oj, oj så vackra ränder...

Det var en fin dill, så jag passade på att ta frön på en gång. Dillkronorna är förstås oerhört vackra de också, men har man katter så är det här bordsdekorationer som fungerar mindre bra.

Tips: Torra dillkronor är förresten väldigt användbart om man bygger modelljärnväg. Ett enskilt blomknippe kan bli väldigt fin stam till mindre uppstammade träd, typ bollpill. 

Tear-off calendar, Taschen

En must-have för nästa år! Jag bara älskar sådana här tear-off calendars! Nu är den här lite större i format än vad jag haft tidigare, och en hel vecka istället för bara ett blad per tear-off, men...  åh så läcker den ser ut.

Återbrukaren i mig gillar den här sortens kalendrar för att de blir mina humörhöjare som inköpslistor. Ett blad rivs av, för vackert att lägga i sopen, men perfekt att klottra ner dagens (veckans) inköp på baksidan. Är jag konstig? Näe, jag tycker inte det - jag tycker bara så oerhört mycket om idéen att kunna återanvända vardagen!

Kolla in almanackan här.

Och titta samtidigt på den här underbara dagsalmanackan (notera att det är fler bilder, bläddra!)

Cyklamen till salu (SÅLD!)

Jag håller på att städa bland lådor och skåp i min ateljé och plötsligt dyker det upp saker som jag nästan glömt att jag har gjort, eller inte glömt direkt - men inte tänkt på, på ett tag. Det här är ett blästrat fönsterglas som jag gjorde till mina föräldrars köksdörr för några år sedan. Inte så långt efter att glaset var färdigt bestämde sig mor o far att flytta, så glaset blev aldrig monterat i dörren.

Själv har jag inget litet fönster (eller dörr) med passande mått heller, så här ligger alltså en blästrad cyklamen på fönsterglas i en låda, till ingen nytta alls, men väldigt söt om jag får säga det själv. Så nu lägger jag ut det till salu här och hoppas att det kan få en plats i ett hem som lider av cyklambrist.

OBS! Glaset är SÅLT!

Måtten på själva glaset är 43,5 cm på höjden och 45 cm bredden.

Själva motivet, plantan, mäter 29 på höjden och 31,5 på höjden. Glasrutan kan alltså skäras till så att den blir mindre i storlek om man så önskar.

Glaset är 2 mm tjockt (det var tänkt att vara innerruta i en dörr som hade två glas).

Detta är ett unikat. Det finns bara en sån här glasskiva i hela världen. Bilden är ritad av mig och sedan överförd till tejp som lagts på fönsterglas och motivet är sedan utskuret ur tejpen med skalpell. Glasskivan har därefter blästrats med aluminiumoxid, vilket gör glaset matt på de ställen som inte täckts av tejp. Därefter är tejpen avlägsad.   

Priset är 450 kronor. Jag skickar den inte på posten, utan är någon intresserad så är det hämtning här i ateljén (Norsborg) eller inne i Stockholm City på överenskommen tid och plats som gäller.   

Skicka ett mejl vid intresse, ni har adressen högst upp till vänster här på sidan.

I en annan låda vid dagens städning dök också skisserna upp som jag gjorde när jag höll på med studierna till glasfönstret. Klicka upp bilderna om ni vill, idag har jag gjort dem lite större än vad jag brukar, så att ni ska kunna se bättre.                                                           

Det är något väldigt sympatiskt över den blomman som står och ser ut som om den har en hårfön mitt i ansiktet, tycker ni inte? Det är lustigt med cyklamen, vi vet ju att de är ganska "stela" blommor, inga blommor som darrar och svänger vid minsta vindpust menar jag. Men ändå kan de se ut som om de är fångade i värsta stormen på bild...

Är ni intresserade av att byta ut en fönsterruta hemma mot en cyklamenmönstrad sådan (nedan), så är det som sagt bara att skicka ett mejl. Vill man kan man förstås istället infatta rutan i en ram och bara ha den som "prydnad". Hängande i ett fönster eller mot en vägg, ja där bestämmer man själv.

OBS! På bilderna står glasrutan lutad mot en plexiglashållare, som i sin tur står på ett podium av glas. 

Squashkaka

Testade ett nytt recept på squashkaka idag. Fantastiskt god faktiskt, helt annorlunda den jag brukar göra som påminner lite om gammeldags ostkaka i smaken. Den här med kanel och kryddnejlika har mer tuggmotstånd eftersom det är nötter i smeten, och den är kryddig av kanel och nejlika. Nästa gång jag gör den ska jag prova att göra en frostig topping liknande den man har till morotskaka, tror det blir kanon.

Receptet hittade jag på facebooks absolut mest odlarvänliga grupp, Köksträdgården - Le POTAGER - The Kitchen Garden. Har ni facebook i era datorer och är intresserade av att odla grönsaker så tycker jag att ni ska leta rätt på den här gruppen. Det är runt 1500 medlemmar som delar med sig av både framgångar och misslyckanden. Många fina odlartips, diskussioner om fröer, fiberduk, jord, ohyra, ja - allt man kan tänka sig fundera över när man odlar ätbart.

Basilikadrink

Jag är ingen spritälskare, men jag tar en gärna en snaps vid midsommar, och en till julbordet. Och mitt favoritrecept på gravad lax är smaksatt med flädersaft och gin. Och ibland har jag en flaska vodka som står på hyllan för att jag vid nåt tillfälle har fått den. Ja, ni har bilden klar för er va? Jag vill inte bidra till onödig alkoholkonsumtion, men om ni nu skulle råka ha ingredienserna hemma så kommer här sommarens absolut godaste drinktips, huset Tinbäcks "Fawlty Tower".

För två personer:

Koka en sockerlag på 2,5-3 dl vatten och 0,5 - 0,75 dl socker
Låt lagen svalna.
Blanda i en rejäl hand full basilikablad (motsvarande de repade bladen av en kruka basilika från snabbköpet).
Mixa med stavmixer tills vätskan blivit riktigt grön.
Sila vätskan genom sil, så att de grövsta delarna av basilikabladen försvinner.
Pressa en limefrukt i citruspress och blanda ner saften i socker/basilikalagen.
Ställ på kylning någon timma.
Fyll två glas till hälften med is eller krossad is.
Häll på vodka enligt önskemål om styrka, 5-15 cl per glas kanske. Och fyll upp med basilikasockerlagen. Dekorera ev med ett fint basilikablad och/eller en klyfta eller skiva av lime.

I det alkoholfria alternativet ersätts vodkan med en matsked outspädd fläderblomssaft per glas. (Och jag tycker att ni ska testa innan ni skakar på huvudet åt mig - det här är TOKgott!)

Spansk körvel

Idag åkte vi en omväg till affären när vi skulle handla och passerade en plats där det en gång legat ett torp. Det är bara några spridda stenar av grunden kvar på marken, men även vintertid syns platsen tydligt p g a informationsskylten hembygdsföreningen satt upp på kullen. 

Den här årstiden behöver man ingen skylt för att se att det en gång varit en boplats för människor. Ett par fruktträd, en syren, några slånbärsbuskar, och en hel slänt av Myrrhis odorata, spansk körvel.

Den spanska körveln sprider sig gärna. Jag tycker den kan vara vacker. Den är en av de tidigaste kryddörterna att gå i blom, ofta tidigare än gräslöken till och med. Bladen är mjuka och ljusgröna, plantorna är dunigt yviga. Bladen smakar bäst innan plantan går i blom. Smaken påminner om anis/lakrits.

Spansk körvel anses vara en "naturlig sötare". Blad kan hackas fint och läggas med i frukträtter - som t ex paj, eller kokas med i kompott - för att öka sötman. Själv föredrar jag bladen råa, mycket fint hackade i en potatissallad till exempel, eller i en sås med gräddfil och majonäs, eller i sällskap av gräslök strödda över en omelett.

Vill man att plantan ska vara grön och fin hela säsongen klipper man bort blomstänglarna, då håller sig körveln fin ända till långt in på hösten. Låter man fröställningarna sitta kvar får man istället naturgodis på sensommaren/hösten. Frukterna/fröhusen som i början är gröna (och favorittillhåll för bärfisar) blir så småningom svarta och hårda. Då skördar man dem som anissmakande tugg-godis. (Lite väl trådigt och mycket att spotta ut i min smak, men min pappa har berättat att det var hans favoritgodis när han var liten.)

Spansk körvel som prydnad? Den bildar relativt snabbt täta "ruggar". I min trädgård har jag som snabblösning planterat Myrrhis odorata som utfyllnad i den misskötta häckens tomrum. Hos mig funkar det.

Bilden tagen idag i Södertälje.

Ät ogräset!

Jag tjatar och tjatar om det varje år den här tiden, kirskål är nyttigt, gratis och som absolut bäst just nu. Passa på att plocka och använd i köket när ni ändå håller på att rensa i trädgårdarna. Skörda de späda, nyutslagna bladen. Skölj dem väl och gör soppor, pajer eller woka. Stuva, gör gratänger, använd som fyllning i filodegsknyten. Allt man kan göra med spenat och ruccola kan man göra också med kirskål.

På Valborgsmässoafton blev det wokad kyckling med förra sommarens sista vaxbönor från frysen, den första piplöken från kryddlandet och kirs från häcken. Massor med vitlök och färsk ingefära och ett par matskedar svart bönpasta gjorde rätten precis så där kryddstark som man (eller jag åtminstone) gärna vill ha den när det blåser nordan och regnar småspik ute.

Har ni svårt att komma upp med egna rätter att testa kirskål i så googla. Det finns mängder med matbloggar som just nu ger fantasifulla och nyttiga tips. Ett par exempel; kirskål i smoothie här och pesto på kirskål här.