lördag 28 april 2012

Jordåtervinning med bokashi.

Nu har jag planterat ut fördriven sallat i växthuset. Nytt för i år är att jag testar  jordåtervinning i kruka. Sedan ett drygt år är jag hängiven bokashi-förespråkare. Det visade sig vara den perfekta komposteringsmetoden för oss som inte längre kan kompostera utomhus eftersom komposterna hela tiden blir förstörda av vildsvin. Och efter att sett vilken rekordskörd jag fick förra året i den bokashigödda jorden jag odlade tomater i så sjunger jag numera bokashins lov för alla som vill lyssna. 


Vad är då bokashi? Jag saxar från Bokashi.se:s hemsida:

"Bokashi kompostering är ett enkelt och smart sätt att återvinna matavfall och omvandla det till jord och gödning helt utan kemikalier. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas allt vanligt matavfall som kött, grönsaker och kaffesump snabbt och luktfritt till jordförbättring som direkt kan användas i rabatten och kökslandet. Den ger jorden nytt liv och medverkar till frodigare växtlighet. Kolet binds i jorden istället för att bli koldioxid och näringsämnena finns kvar."


Det som styr, eller sätter igång, komposteringsprocessen är effektiva mikroorganismer - EM. I huvudsak mjölksyrabakterier, jästsvampar och andra urbakterier. Konceptet utvecklades i Japan på 80-talet av professor Teruo Higa. Man kan likna processen vid en sorts mjölksyrning. Det är viktigt att man komposterar i lufttäta kärl - vilket har på plussidan att det också hindrar lukt inomhus - och att det komposterade materialet får jäsa i rumstemperatur en viss tid innan man använder det (eller flyttar det utomhus för vidare lagring om det är smällkall vinter).


Nedanför hur det såg ut i mina krukor för 5-6 veckor sedan när jag gjorde iordning dem. Ett lager jord i botten, sedan en hink bokashikompost som jag blandat ut med lite jord, och slutligen ett 8-10 cm jordlager på toppen för att "sluta till".



Detta är ett mobilfoto, och inte speciellt tydligt - men materialet från bokashihinken ser ut precis som när jag lade det i komposteringshinken någon månad tidigare (på bilden är det blandat med jord). Räkskal, morotsslantar, sallatsblad är konserverade. Själva nedbrytningsprocessen börjar först i precis denna stund - när det komposterade materialet kommer i kontakt med jord och luft. När jag grävde lite försiktigt i krukan igår innan jag planterade min sallat såg jag nästan inga rester alls av hela den hink hushållsavfall jag hällde i för för sex veckor sedan. Bara jord. Ny jord av matrester och en del av den jord som var kvar i krukan från förra året.

Om det funkar bra får jag se om ett tag. Det skulle kunna bli en näringsöverdos förstås. Men provar jag inte så får jag aldrig veta, eller hur.

Förra året bytte jag inte någon jord alls i mina odlingsbäddar i växthuset. Jag lät allt ligga precis som det var och grävde under vårvintern ner ungefär tio liter bokashikomposterat material per 50 x 50 x 50 cm. Jag fick en superskörd av tomater. Bästa någonsin.
Mitt bokashiinlägg från förra våren går att läsa här.

Vill ni veta mer om bokashi så finns det massor med info på Bokashi.se. (Och missa inte Bokashi-bloggen, massor med matnyttiga tips och en del länkar till andra bokashi-sidor på nätet.)

torsdag 26 april 2012

Pestskråp

Lägger visst ut pestskråp varje år. Inte bara för att den är bland de få växter som blommar redan, utan också för att den är så himla rolig att fotografera.



När blommorna har vissnat börjar bladen att växa. De påminner i utseendet om tussilagons blad, men är betydligt större - ibland nästan en meter tvärsöver. Blad och rot används i alternativmedicin. Invärtes mot mag- och gallbesvär. Utvärtes som sårläkande.

tisdag 24 april 2012

Hepatica nobilis 'Alba'

Med tanke på hur få växter jag har kvar i min trädgård vid ateljén efter sorkarnas framfart de senaste åren, känns det som ett mindre mirakel att hitta en rest av den vita blåsippan. Tänk att det fortfarande är liv i den, när allt runtomkring har ätits upp.



Det finns blommor/plantor som man fäster sig extra vid. Jag tror att vit blåsippa numera har blivit en sån för mig. Jag ska försöka rädda det som finns kvar av min planta genom att snart gräva upp den och flytta till ny, sorkfri plats.

Har man tur kan man vid enstaka tillfällen stöta på vita blåsippor även i det vilda. Bilden nedan är tagen för ett par veckor sedan i blåsippsklädd skogsbacke i Norsborg. Där fanns även lila och rosa blåsippor, mellanblå, mörk- och ljusblå. Ett riktigt eldorado får sippälskaren.


Visste ni att blåsippor kan bli alldeles väldigt gamla? En jordstam (från vilken blad och blommor växer) kan bli bli flera hundra år. Källa: Den virtuella floran.

söndag 22 april 2012

Vildpelargoner på Bergianska (2)

Fler bilder från Gamla Orangeriet, Bergianska Trädgården, Stockholm.
Alla foton Klas-Göran Tinbäck.


 Pelargonium iocastum.

 Pelargonium tricolor, Skönpelargon

 'Diana Hull' Pelargonium - hybrid. (Tror jag, om vi hittade rätt namnskylt.)


 Hybrid P. anethifolium x P. myrrhifolium

 Pelargonium acetosum 'Variegatum', Syrlig pelargon.

 Ny art Pelargonium s.p, ännu ej beskriven art från Bloeberg, Kamiesberge.


 Pelargonium oblongatum.

Pelargonium tricolor, skönpelargon (kan det vara alba, undrar Iann)

Det var allt från Bergianska för den här gången. Pelargonierna kommer ifrån ERA Garden, Ekerö.
Webbutik finns och jag tittade precis efter - några av de perlargonier jag visat på bild här finns i lager, så har ni blivit kära klicka er vidare. :-)

lördag 21 april 2012

Vildpelargoner på Bergianska (1)

Skottet jag visade igår har inhandlats på Bergianska trädgårdens pelargonutställning och ska så småningom utvecklas till detta:


Primärhybriden P. x Renate Parsley.

Utställningen i Bergianskas Gamla Orangeriet fokuserar i år på de vilda pelargonarterna, Mer vild än tam. Man behöver inte vara inbiten pelargonfantast för att ha utbyte av den blomprakt som råder i Orangeriet just nu. Bland de vilda pellisarna finns det ett växtsätt, en storlek, en blomfärg som passar de mest skilda krukväxtälskare. Passa på, utställningen har öppet månaden ut!
Mer info här.


Ovan utställningens största, eller åtminstone högsta, exemplar. Åtminstone 150 cm var den. Kanske ännu högre. Nedan en Pelargonium cucullatum, hjälmpelargon. Jag har min hjälmpelargon i köksfönstret. Där trodde jag att den trivdes bra, eftersom den vuxit sig ur fönstret ett par gånger och varit på väg upp mot taket. Men nu fick jag förklaringen till varför den aldrig har blommat hos mig, den måste utomhus och bråkas med av korta dagar och svalare väder.


Maken hade med sig stativet till kameran, så jag har fått låna en del av hans bilder att visa här. Det är bara en bråkdel av alla de pelargoner som fanns att beskåda. Urvalet som hamnat i fokus är betingat av hur lätt det var att komma åt att fota dem. Flera av min favoriter finns inte med på bild.
Alla bilder här nedanför av fotograf Klas-Göran Tinbäck.


 P. echinatum, taggpelargon

 Pelargonium lobatum (?)

 P. x glauciifolium


 Pelargonium cordifolium, hjärtpelargon.

  Pelargonium cordifolium, hjärtpelargon.

 Pelargonium cordifolium, hjärtpelargon.

För att undvika ett alltför tungt inlägg kommer det fler bilder i morgon. 

PS. Tyvärr är bilderna inte klickbara för större storlek idag. Eftersom blogger ändrat sitt gränssnitt kan jag inte längre själv bestämma hur stora bilderna i inlägget ska synas utan att ladda upp dem i "rätt" storlek för min layout från början. Ber om ursäkt för det. Får se om jag lyckas lösa det framöver. 

fredag 20 april 2012

Nyinköp

Någon som kan gissa vad den här sticklingen ska bli när den blir stor? (Svar kommer i morgon.)

torsdag 19 april 2012

Vårlig lunch med nässlor

Lättlagat, vackert och mättande i nässlornas tid. Stekta strömmingsflundror med nässelmos.

Nässelmos 2 port

5-6 potatisar
3 dl nyplockade nässlor
Ca 1 dl mjölk
(Salt)

Koka potatisen utan skal.
Skölj nässlorna noga och koka dem mjuka (7-10 min) i litet vatten.
Låt nässlorna rinna av i en sil, pressa lätt på dem med en sked så att det mesta av vätskan försvinner. Hacka dem grovt.
Värm på mjölken.
Blanda ner nässlorna och det mesta av mjölken i kastrullen med potatis. Använd en potatisstöt eller elvisp och gör mos. Tillsätt ev mer vätska om moset är för fast.
Smaka av med salt.


Strömmingsflundrorna har jag lagt samman med ett tunt lager dijonsenap och rikligt med finhackad gräslök. Lika gott är det att använda piplök - man tar det man har mest att skörda av i kryddlandet just nu.

Eftersom jag aldrig använder smör i potatismoset tycker jag ibland att jag kan kosta på mig att göra ett kryddsmör istället. Favoriten till fisk är smaksatt med mycket fint hackad rödlök, hackad dill och några droppar citronsaft.

onsdag 18 april 2012

Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar (III)

Det delades ut en hel del priser på mässan. Bästa Idéträdgård, Bästa Balkong och Bästa Monter. Mer om det finns att läsa på Nordiska Trädgårdars hemsida, här.

Årets Pelargon tillkännagavs också som vanligt. I år blev det den gula 'First Yellow'. Bilder och info (samt info om själva tilldragelsen) finns hos Blomsterfrämjandet, här.

Till Årets Trädgårdsbok valdes efter en rekordomröstning av mässdeltagarna Åke Truedssons Odla dina egna grönsaker, Natur & Kultur. Provläs i boken på Bokus, här.


Och, slutligen, så delade Gröna Pennklubben ut sitt årliga pris. Saxat från Pennornas hemsida:

Gröna Pennklubben är en intresseförening för journalister och fotografer yrkesaktiva inom trädgårdsområdet. Sedan år 2000 delar vi ut ett årligt pris - Gröna Pennpriset - till personer som främjat trädgårdskulturen och bidragit med inspiration och nytänkande inom trädgårdskonsten.

I år gick priset till Klas Kihlberg med tidningen Trädgårdsliv.


Juryns motivering: "Inne på femte året i rad fortsätter Klas på Trädgårdsliv att leverera en vacker och lustfylld trädgårdstidning. Vi blev alla imponerade när han började ge ut tidningen utan ett förlag i ryggen, och att han fortfarande ger ut 4 nummer per år. En eldsjäl som gått sin egen väg."

Trädgårdslivs hemsida hittar ni här.

tisdag 17 april 2012

Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 2012 (II)

Vis av erfarenhet har jag lärt mig att försöka undvika montrarna med sekatörer och andra trädgårdsredskap i fickstorlek. Utom när jag faktiskt letar efter något förstås. Att hitta det där rätta handverktyget, det perfekta för ens egen hand, är en konst. Som tar tid. Och stor koncentration. Den här gången var det Fiskars monter som drog som en magnet. Många behändiga, sköna, hyfsat snygga och relativt prisvänliga produkter. En väldigt behändig liten sax på bilden nedan, att ha i växthuset när man toppar sticklingar, eller när man klipper krukväxter inomhus. Eller skördar späda örter i kryddlandet. Mycket skön i handen. (Enda nackdelen är att den är lite för vasst spetsig för att bara stoppa ner i fickan. Jag skulle vilja kunna sätta fast ett snöre i den så jag kunde hänga den i bältet istället.)

Bilden hämtad från Fiskars hemsida.


Nu har jag hunnit läsa lite inne hos andra trädgårdsbloggare och märker att det var en hel mängd saker jag helt och hållet missade på mässan. Idéträdgårdarna fick jag till exempel inte alls grepp om. Flera förstod jag inte ens att det var utställare som stod bakom. Jag trodde att det var ledigt utrymme som mässan själva hade ställt ut lite stolar i för att folk skulle kunna vila sig.
Balkongerna däremot brukar jag alltid titta på eftersom jag tycker att det är spännande att se vad man kan åstadkomma på ett så begränsat utrymme.

Den i mitt tycke mest genomarbetade, och också min favorit, var Hållbart hyresboende, AB Stockholmshem.

Foto: Iann Eklund Tinbäck

En mängd smarta och fina detaljer och montern disponerad på ett sådant sätt att man kände det som om man verkligen stod på balkongen.
Glädjande nog fick balkongen första pris i balkongtävlingen.

Saxat från Nordiska Trädgårdars hemsida:
Juryns motivering: Denna balkong visar på tidlösa, moderna och inspirerande detaljer som hur man återvinner exempelvis stuprör och mjölkpaket. En oväntad och lyckad kollision är hur konservburkar i ett självbevattnande, vackert draperi blir både pedagogiskt och funktionellt.
Genom flexibla moduler visar Stockholmshem hur man kan bygga om efter behov, allt går att förverkliga till en liten kostnad. Vilket också speglar ett hållbart hyresboende.


Foto: Iann Eklund Tinbäck

För ungefär tio år sedan var jag själv inbjuden att göra en balkong på Trädgårdsmässan. Jag tyckte att det var fantastiskt roligt att ha blivit tillfrågad, och lade ner ganska mycket tid på att fundera ut vad jag ville visa. Arbetsnamnet var Tecknarens balkong. Tanken var att skildra en naturromantiker och kreatör fast på liten yta i stadsmiljö, och hur väl man - om man vill - kan skapa sitt eget paradis även under de förutsättningarna.

På den tiden kunde man välja vilken storlek på balkong man ville arbeta med. Minsta balkongerna hade inte plats för mycket mer än en stol och ett bord, och de största illustrerade den moderna "terassen". Jag valde den minsta storleken. Där skulle jag precis få in en gungstol, ett stort golvstaffli och en stor zinkbalja för plantering och jord. Resten av sakerna hade jag tänkt bygga med efter väggarna, på höjden.

Som bakgrundsfärg valde jag en mustig tegellik färg. Eftersom jag tänkte mig ett sekelskifteshus i innerstaden så tyckte jag att det kunde vara fint med detaljer som förde tankarna till smide som kompliment. Och när jag blev uppringd av en man som precis hade börjat importera trådhållare till balkongräcken och väggar i svart metall så sa jag genast ja till att visa en del av hans produkter på min balkong.
När det gällde växtvalet så hade jag en lika klar och tydlig bild av hur jag ville ha det. Som jag nämnde tidigare så var det en längtande naturromantikers balkong, där skulle inte bara finnas det balkongobligatoriska stora olivträdet i kruka, citronträdet och rosmarinen, utan också vårens vilda blommor i balkonglådorna. Gullvivor, jordvivor, bollvivor, violer, lungört i massor och nässlor och kirskål som vävde sig runt i lådor och krukor.
Jag hade fått höra att det inte var några problem alls att få sponsorer till mässan, citat "folk brukar slåss om att få sina saker exponerade i balkongerna". Riktigt så enkelt var det inte. De två första plantskolorna jag ringde la på luren i örat på mig. Den tredje - känd från TV - sa "varför i hela friden skulle vi vara intresserade av lägga ner en massa tid på att plocka ihop växter till mässan när vi får så mycket gratisreklam utan den!?") Den femte, och minsta, plantskolan sa ja utan tvekan. De tittade på min plantlista och sa "Inga problem, det fixar vi".
Nässlor och kirskål ordnade jag själv, genom att gräva upp i min egen trädgård innan jul och plantera i krukor förberedda för tidig drivning så småningom under ljus och med värme i växthuset.

När mässan närmade sig hade jag allt under kontroll. De läckra trådkorgarna för väggar och balkongräcken var beställda från Holland. En keramiker hade lovat mig krukor att ställa i trådhållarna. Plantskolan sa att min plantbeställning skulle finnas att hämta på mässan dagen innan öppning. Nässlor och kirskål var satta på drivning i växthuset, och min man hade fixat en eftermiddags ledighet för att kunna köra mig och alla saker till mässområdet när det var dags att börja bygga.

Har ni hört talas om Murphys lag? Lagen om alltings jävlighet? I modernt tal formulerat ungefär så här: Allt som ens kan gå fel kommer att gå fel. Mitt största misstag var inte räkna med Murphy i min planering.

Det första som hände var att varken nässlor eller kirskål kom upp. Efter ett par veckor av total död i krukorna trots extraljus och värmefläkt i växthuset så tömde jag försiktigt en kruka bara för att upptäcka att den var tom. Likadant med nästa kruka, och nästa. Lite trådar här och där som man kunde ana sig till en gång hade varit rötter, men inte något liv överhuvudtaget. (Jag förstår än idag inte vad som gick fel. Jag har drivit nässlor både före och efter den gången med framgång.)

Det andra var att min man på morgonen den dag då jag skulle åka till mässan för att börja bygga berättade att han var tvungen att åka till jobbet trots allt. Några desperata timmar senare hade jag lyckats övertala min snälla pappa att ställa upp med sin lilla bil. (Vi fick åka tre omgångar för att få med allt.)

Det tredje var att det inte fanns någon belysning i montern. Trots att allt var beställt i förväg så var spotsen "slut". Det fanns inga att få tag på. (Om jag minns rätt var det först samma morgon som mässan öppnade som jag till slut fick lampor i montern.) Måla fönster och dörr och ställa allt på plats fick jag göra i mörker.

Det fjärde, och det absolut mest förödande för hur jag hade planerat min balkong, var att hantverkarna hade byggt den i fel storlek. Det tog några timmar innan jag upptäckte det. Det var först när jag hade ställt ut alla mina saker som jag började grunna över hur det kunde vara så mycket golvyta. Jag jämförde med min skalenliga skiss, där allt var så kompakt och hoptryckt; den hopfällbara stolen, det hopfällbara staffliet, planteringslådan som man kunde (måste) hänga upp på väggen... och upptäckte att balkongen jag hade framför mig mer såg ut som ett dansgolv än min ursprungliga compactliving idé. Mässpersonalen erbjöd sig faktiskt att försöka bygga om montern till en mindre. Men eftersom det inte kunde göras så att proportionerna blev som de planerade (utan bara genom att flytta den bakre väggen längre in mot balkongens mitt), och med tanke på att väggfärg måste strykas på igen, och torka... nä, jag tackade nej. Och bet ihop.

Det femte som hände var att lastbilen från Holland bara lämnade hälften av sin last. Någon gång under sin resa hade de varit tvungna att delvis packa om i bilen, och de hade då råkat dela på leveransen till mig. Jag fick mina trådhållare till balkongräcket och ett par av de mindre hållarna till väggarna. Men de stora hållarna för balkonglådor som det var meningen skulle uppta en hel vägg på min balkong, där både klättrare och hängväxter skulle samsas, och som skulle göra så att ena väggen nästan blev som en grön, lurvig tapet... de hållarna var halvägs tillbaka i Holland när vi äntligen fick tag i bilen. (Men de lovade att ta med paketen nästa resa, så jag fick faktiskt hem dem så småningom. Ett par veckor efter att mässan var slut.) (Och allvarligt talat, även fast jag vid det här laget var lätt stressad så insåg jag att de där fina trådhållarna trots allt inte skulle ha fyllt sin funktion eftersom balkongväggen inte alls var 120 bred som det var tänkt, utan dryga tre meter. Hållarna hade bara sett ut som fluglortar på den stora ytan.)

Det sjätte var att keramikerns krukor inte passade i de små trådhållarna jag hade fått. Trots att vi hade mätt innan och mycket noggrant kollat krukdimensionerna. Den enda förklaringen vi kunde komma på var att vi av misstag hade mätt med någon av hennes prov-krukor och inte en ordinarie storlek. Nåväl, krukorna var med i montern ändå, men de stod på golvet istället.

Det sjunde (håll i er nu - den här är riktigt bra) var att när jag kom till plantskolans monter på mässan för att hämta mina växter sa ägaren "Ja, du kan plocka där." "Va, var..?" "Du kan ta där borta, på den väggen, eller bland krukorna under bordet." "Jo, ja, vad bra, men de plantorna du skulle ha med till mig, de på min lista?" "Äh, jag beställde inte några av dem." "Varför inte då?" "Det finns ju så mycket annat att välja mellan här! Plocka vad du vill!"
Inga gullvivor, inga jordvivor, inga violer, ingen lungört. Men penseér i massor. Både blå och gula. Haha. (Ja, jag kan bara skratta åt det så här i efterhand.)
Men lungört hittade jag i en annan monter och köpte en planta. Och jag har för mig att jag hittade förgätmigej någonstans också.

Ja, en monter blev det ju till slut, med olivträd, ett stort gammalt zinkkar på golvet med jord för plantering, ett golvstaffli med en pågående målning, krus och kärl med penslar, en stickning, en filt, högar med böcker, en siames (visserligen bara i papp) i dörrkarmen. En fin hemmasnickrad väggtavla med krokar för att hänga upp plantetiketter och småverktyg på. Trådkorgar på balkongräcket, fina krukor... Den hade precis ingenting att göra med hur jag hade planerat det hela, men där var den. Och inte ett enda foto på den har jag. (Jag misstänker att det var någon slags förträngningsmekanism som satte in och gjorde så att jag glömde kameran hemma fyra dagar i rad. ;-))

Inte en enda sak hade jag förbigått i min planering, men ändå blev i princip allting fel.
Så kan det gå när man bygger en balkongmonter på Trädgårdmässan.:-)

Såg precis att Den passionerade Trädgårdsturisten Ann har en mängd fina bilder från mässan med beskrivande texter i sin blogg. Har ni inte kikat in där ännu så gör ett besök om ni vill.

måndag 16 april 2012

Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 2012 (I)

Det blev två rundor på mässan i år. Det är svårt att sammanfatta intrycken tycker jag. För att ge en rättvis bild borde man nästan kommentera varenda monter, men eftersom jag vet att det finns så mycket om mässan i andra bloggar så ska jag bara berätta om var jag fastnade.

Det levande: Montern Ray's Perennials. Ray Molin-Wilkinson, Specialist i odling av Primula Auricula i Sverige. Jag vet inte vad det är med Primulateatrar som gör mig så begeistrad, men jag bara älskar dem. Det är så snyggt! Så prydligt! Så absurt och underbart upphöjt! (Jag önskar att jag kunde komma på ett sätt att odla mina nävor på som gjorde varje planta och blomma lika primadonnalik som en aurikel!)

Ray Molin-Wilkinson är en engelsman som flyttat till Sverige och börjat ta fram egna korsningar av aurikler när han upptäckte att det kunde vara si och så med härdigheten på de plantor han tog hit från England. På hans informationsblad läser jag att han har mer än 300 olika sorter i sin odling och att nästan 50% av plantorna i hans samling kommer från egna korsningar. För den som är intresserad av att få veta mer om Rays aurikler rekommenderar jag ett besök på hans hemsida www.raysperennials.se och/eller hans blogg.

En primulateater måste inte ha den klassiska svarta bakgrunden. Vivor gör sig väldigt bra mot falurött också som ni kan se nedan. Och titta vilka snygga krukor. (Var de kommer ifrån kan ni läsa på Rays blogg.)


Var fastnade jag mer? På fröavdelningen var det Rara Växter och Runåbergs Fröer som lockade mest. Hos Rara Växter köpte jag bla frön till denna ringblomma. (Så fin den kommer att bli samplanterad med palmkål. Tror jag.)

Mer mässintryck i morgon. Och ha en riktigt bra måndag allihopa!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...