Different shades of rhubarb

Rabarber, jag älskar dig!

Boudoir

När jag hör ordet boudoir tänker jag på något intimt och sammetsklätt och gärna rött. Så när jag lät det röda i den här bilden komma fram genom att beskära den så att allt grönt försvann och dessutom ökade på de varma tonerna något så tänkte jag att "jamen så, så kanske det är - rudbeckior är fjärilsboudoirer". Men så googlade jag på ordet och fann att så är det troligtvis inte alls. "Ursprungligen ett rum att dra sig tillbaka och tjura i". 

Jag kommer från och med nu endast kalla rudbeckior för fjärilscaféer. :-)

Geranium på taket

Geranium Robertianum får man nog räkna som ett ogräs. Vet man inte hur den ser ut men jag säger att dess svenska namn är stinknäva, då vet alla som har den i sin trädgård genast vilken näva det är, eller hur? Har man mycket av den och för krig, då brukar doften av den genast väcka obehag, eller åtminstone olust. 

I Julita i Sörmland finns denna stuga med hela taket täckt med nästan bara stinknäva. Ett och annat (annat) ogräs finns också, men nävan har verkligen brett ut sig rejält.

Vore det inte för att stinknävan fröade av sig så enormt så är den väldigt söt egentligen. Bladen är finflikade och ljusgröna, blomman ljusrosa med mörkare ådring, den står frisk och fin hela sommaren. För mig fungerar det här huset som en fin inspiration för hur även ogräs kan finna sin plats om man tillåter. Det man ska tänka på är väl egentligen bara att inte välja fleråriga ogräs.

Memory Lane (I), Shakespeare

Det här är en otroligt konstig period i mitt liv eftersom jag lever med tre fötter. En i dåtid, en i nutid och en i framtiden. Jag byter plats att arbeta på och eftersom jag byter till litet från stort så innebär det en, som det verkar, aldrig sinande vånda. Vad ska jag spara, vad ska jag slänga?

Jag har kommit halvvägs in i arkivet av skisser, teckningar och original. Originalen (illustrationer publicerade i tidningar, magasin och böcker) sparar jag förstås. Många gamla skisser och arbeten från konstskolorna jag gått på har gått i sopen. Ganska många opublicerade skisser/illustrationer har jag lagt i arkivboxar för att jag gillar dem för mycket för att slänga. Har under tiden jag röjt scannat en del och tänkte att jag skulle visa några av mina gamla bilder här. 

Klicka på bilden så blir den lite större.

De här sex damerna har ganska många år på nacken. De härrör från mitt sista eller näst sista år på Konstfack (1990 eller däromkring). De är skisser för en uppgift i bokillustration vi hade. Jag minns inte exakt hur uppgiften löd, men den måste ha engagerat mig, för i min låda med skolarbeten har jag hittat ett trettiotal olika ingångar till illustrationer just för denna uppgift.
Jag gissar att jag någon gång i processen hade en idé att jag skulle illustrera Shakespeare. Vet inte hur jag annars ska tolka dessa förenklade men namngivna kvinnofigurer.

Jag gillar alla tjejerna, men idag gillar jag alldeles speciellt den bloddrypande damen med kniven. Vet inte vad det är med bilden som fångar mig så. Ögonen, den spända bröstkorgen som får nyckelbenen att stå ut, eller bara den spända hållningen i allmänhet.

Till slut valde jag att illustrera en bok av Elin Wägner istället. De bilderna är totala motsatsen mot dessa,  helt och hållet abstrakta och svart-vita. Utmejslade kvinnokaraktärer verkar ha varit mitt tema iallafall, men jag minns faktiskt inte om det var med avsikt eller bara av en tillfällighet. Hur som helst är det roligt att gå tillbaka i tiden och se vad som fanns inom mig då.

Om att jobba hemma

Mellan slipning av golvlister och ommålning av väggar (inomhus tack och lov) så försöker jag att hinna med att fota för min nästa bok. Eftersom det står möbler och flyttkartonger precis överallt så har det varit något av en utmaning de senaste veckorna. Kan ju inte säga att det direkt underlättar att ha tre hjälpredor som måste ha sina nosar med i allt som sker.

Kan inte låta bli att skratta åt eländet. Vad tycker ni, kan jag ha med den här bilden i boken? :-)

Gud är i detaljerna

Gud är i detaljerna (eller; gud bor i detaljerna, gud finns i detaljerna) är ett idiom som tillskrivs arkitekten Mies van der Rohe. Grundmeningen är att noggrannhet är en dygd. Vad man än gör bör man göra det utifrån bästa förmåga.

Som illustratör är det just detaljerna som är mitt största artistiska problem. Störst kritik har mina illustrationer fått av folk som tycker att de är för noggranna, för detaljerade, för naivistiska i sin tydlighet. Trots att jag alltid gör mitt bästa att vara så tydlig i bild jag kan (eftersom jag ofta blir anlitad just för att göra förklarande illustrationer), så sitter ändå en tagg (hagtornslik tror jag, den sitter djupt och irriterar) som ständigt påminner mig om jag inte är tillräckligt konstnärlig. Jag bara ritar.

Varför sitter jag nu här och går från Mies van der Rohe till min egen konstnärlighet? Jo, vi åt kronärtskockor till middag ikväll. De var nog inte purfärska, de fick stå på spisen 45 minuter innan de var klara, en aningen beska var de också. Och bladen var brunfläckiga här och där.

Men halvvägs in i skockan hittade jag en hälsning från den tyskfödde arkitekten. Han tyckte tydligen det var bäst att vara övertydlig. En kronärtskocksblomma är ju redan perfekt i sin detaljrikedom, i den närmast matematiska perfektion i vilken bladen som omsluter blomman är placerade. Men här är den; god is in the detail säger den.

Och om någon undrar så har jag inte blivit religiös, inte börjat tro på det övernaturliga - det här är bara hur tankarna vandrar en helt vanlig tisdagskväll i en paus mellan renovering och beslutsvånda i ett projekt åt det mer konstnärliga hållet.

Basilikadrink

Jag är ingen spritälskare, men jag tar en gärna en snaps vid midsommar, och en till julbordet. Och mitt favoritrecept på gravad lax är smaksatt med flädersaft och gin. Och ibland har jag en flaska vodka som står på hyllan för att jag vid nåt tillfälle har fått den. Ja, ni har bilden klar för er va? Jag vill inte bidra till onödig alkoholkonsumtion, men om ni nu skulle råka ha ingredienserna hemma så kommer här sommarens absolut godaste drinktips, huset Tinbäcks "Fawlty Tower".

För två personer:

Koka en sockerlag på 2,5-3 dl vatten och 0,5 - 0,75 dl socker
Låt lagen svalna.
Blanda i en rejäl hand full basilikablad (motsvarande de repade bladen av en kruka basilika från snabbköpet).
Mixa med stavmixer tills vätskan blivit riktigt grön.
Sila vätskan genom sil, så att de grövsta delarna av basilikabladen försvinner.
Pressa en limefrukt i citruspress och blanda ner saften i socker/basilikalagen.
Ställ på kylning någon timma.
Fyll två glas till hälften med is eller krossad is.
Häll på vodka enligt önskemål om styrka, 5-15 cl per glas kanske. Och fyll upp med basilikasockerlagen. Dekorera ev med ett fint basilikablad och/eller en klyfta eller skiva av lime.

I det alkoholfria alternativet ersätts vodkan med en matsked outspädd fläderblomssaft per glas. (Och jag tycker att ni ska testa innan ni skakar på huvudet åt mig - det här är TOKgott!)

Kofta av tröja - DIY

Ja, vad gör man när det bara regnar, regnar och regnar? Är inomhus och tar igen allt man inte hunnit med de senaste sex månaderna. Och kommer på nya projekt.

I garderoben hittade jag för en tid sen en gammal lammullströja som jag inte använt på säkert femton år. Anledningen att jag inte använt den är att den blivit "förstörd" i tvätten. Ull på för hög värme. Ja, ni vet. Kompakt och stadigt, inte riktigt samma tröja (inte alls samma storlek) som när jag köpte den.

Jag var på väg att slänga den, för vilken gång i ordningen vet jag inte, men så fick jag för mig att prova att göra en kofta av den istället. Koftor är ju rysligt användbara.

Så här gjorde jag:

Obs! Bilden ovan kan ni klicka upp.

Och så här blev resultatet. Nedan med nedfälld krage, och bilden underst med uppfälld krage.

(Bilderna är riktigt dåliga. Trodde jag skulle kunna fixa dem i datorn, men det gick inte. Så fort det blir en dag med uppehållsväder och ljus ska jag fotografera igen och byta ut dem så att mönstret i krage och muddar syns bättre, och man ser hur fint kragen ligger.)

Slutresultatet blev över förväntan. Jag vet redan att det här kommer att bli ett favoritplagg. Kostnad i princip ingenting eftersom jag bara använde vad jag hade hemma. Tid: Två helkvällar i soffan. Jag tog ingen förebild, men hur tröjan såg ut innan jag råkade filta den i tvättmaskinen kan ni se på den här länken.

Inspirationsblad 2, vadå? Jo, Inspirationsblad 1 finner ni här.

Erotik på Skansen

Jag var på Skansen idag för att fotografera i deras kryddträdgård, men när jag suttit här under kvällen och labbat med bilderna fastnar jag bara här - vid alliumen.

Allvarligt talat, finns det sexigare växtslag?

Jag får rysningar längs ryggraden. Det pirrar i magen. Jag vill sträcka ut handen och röra vid skärmen.

Växtporr.

(Och nej, jag vågar inte tänka på vad det här inlägget säger om mig. :-))

På repeat

Jag måste ha det tyst när jag jobbar. Men inte när jag gör andra saker. Städa, plantera, promenera gör jag just nu bäst till Sea Wolf. Hannu hade bästa-kärlekslåt-just-nu på sin blogg för några dagar sedan, jag kontrar med denna:

Your lips are nettles

Your tongue is wine

Your laugher's liquid

But your body's pine

Your arms are lovely

Yellow and rose

Your back`s a meadow

Covered in snow

Your thighs are thistles

and hot-house grapes

You breathe your sweet breath

And have me waiting

In the dark you tell me of a flower

that only blooms in the violet hour