Nyskördad tillflyktsort

Hemma hos oss pågår det vi hoppas ska bli det sista rycket i köksrenoveringen. Jättekul (ha,ha) att sätta upp innertak, dörrfoder och golvlister, när det inte finns en rak vinkel i köket. Och jättekul (ha,ha,ha) att byggvaruhandeln slutat att saluföra det foder vi valt till dörrar och fönster (det foder som de lovade skulle finnas kvar i sortimentet i flera år) och vi nu har ett fönster som ser helt annorlunda ut än de andra. Ett fönster som det tog oss två exakt en vecka att fixa och som vi inte har den minsta lust att lägga en vecka till på. Men fint blir det, trots det. Och vid veckans slut kanske vi till och med har takbelysning. Bara en sån sak.

Jag tycker att det är roligt att slipa, spackla, måla och fixa, och trivs ganska bra med tillvaron just nu. Men jag undrar om jag skulle tycka det var lika okey om det inte vore för det faktum att jag kan ta min tillflyktsort till trädgården några gånger under dagen. Sitta med en kopp kaffe och titta på blommorna. Plocka sallatsblad till middagen. Skörda grönsaker.

Det finaste jag har i grönsakslandet just nu är stjälksellerin 'Tall Utah 52-7'. Otrolig grönska, och vackra plantor som är som smycken i landet.

Ser ni "kompisen" (nedan) som satt i blasten när jag tog upp en planta?

Vinbärssnäckor brukar inte göra så mycket skada, tycker jag. Men slemmigt blir det likväl.

Jag har en bekant vars granne planterat in vinbärssnäckor i sin radhusträdgård. Han som har snäckorna tycker att de är jättefina och värnar om dem ömt, men alla grannarna är fullständigt tokiga över att sniglarna inte håller sig på "sin" sida av tomtgränsen. På nätterna samlar grannarna vinbärssnäckor i hinkar, sätter lock på, och ställer in dem på "snigel-tomten". Och varje morgon släpper snigelälskaren ut snäckorna i det fria igen. Man kan ju undra hur länge detta krig kommer att fortgå. :-)

Jättefin barbequesås med selleri hittar man på recept.nu.