Det blev två rundor på mässan i år. Det är svårt att sammanfatta intrycken tycker jag. För att ge en rättvis bild borde man nästan kommentera varenda monter, men eftersom jag vet att det finns så mycket om mässan i andra bloggar så ska jag bara berätta om var jag fastnade.
Ray Molin-Wilkinson är en engelsman som flyttat till Sverige och börjat ta fram egna korsningar av aurikler när han upptäckte att det kunde vara si och så med härdigheten på de plantor han tog hit från England. På hans informationsblad läser jag att han har mer än 300 olika sorter i sin odling och att nästan 50% av plantorna i hans samling kommer från egna korsningar. För den som är intresserad av att få veta mer om Rays aurikler rekommenderar jag ett besök på hans hemsida www.raysperennials.se och/eller hans blogg.
En primulateater måste inte ha den klassiska svarta bakgrunden. Vivor gör sig väldigt bra mot falurött också som ni kan se nedan. Och titta vilka snygga krukor. (Var de kommer ifrån kan ni läsa på Rays blogg.)
Var fastnade jag mer? På fröavdelningen var det Rara Växter och Runåbergs Fröer som lockade mest. Hos Rara Växter köpte jag bla frön till denna ringblomma. (Så fin den kommer att bli samplanterad med palmkål. Tror jag.)
Mer mässintryck i morgon. Och ha en riktigt bra måndag allihopa!
Ser att du gjorde en del fynd! Blev nyfiken på den där ringblomman men länken fungerar inte!
SvaraRaderaHa det gott!/Laila
Laila: Hmm, den funkar för mig. Men om du går in på Rara Växters hemsida och söker på Ringblomma... så heter den heter 'Triangle Flashback'.
SvaraRaderaSå trist med din fot Laila. :-( Hoppas att det snart blir bättre.
/IET
Ett väldigt fint inlägg från mässan med stort M! Ser fram emot fler inlägg! Men, krukorna - är de så snygga, egentligen? Passar de aurikler? Du har dock rätt i, att falurött som bakgrund är fint!
SvaraRaderaHa det gott!
/Ruben
Ruben: Självklart är det en smaksak vad som passar till aurikler. Jag hoppas att jag inte låter som en smakpolis?! ;-)
SvaraRaderaJag personligen tycker att den bulliga, mjuka organiska formen hos de krukor jag kommenterade är urfin just i teatern. Jämför med den översta bilden där krukornas kanter skapar skarpa, horisontella linjer som följer hyllplanen... Istället för att framhäva blommorna framhäver de hyllplanen. (Vilket å andra sidan förstås också kan ha en poäng i sammanhanget... ) (Nota bene; en poäng, men en något felriktad sådan, eftersom teatern trots allt är till för att framhäva växterna.)