Ingen mer tvätt på tork

Vi har en sommaringång och en vinteringång. På sommaren tar man sin lilla tvättkorg och går direkt ut i trädgården och hänger upp tvätten på torkvindan. Vill man frisk-luft-torka tvätt på vintern måste man först gå ut på gatan, gå runt halva huset och sen snirkla sig under plommonträdets hängande grenar för att komma fram till torkvindan. Så jag hänger ingen tvätt ute på vintern. För att riktigt förstärka hur höstlikt det redan blivit så upptäckte jag igår när jag gick ut med vad jag trodde var årets sista tvättkorg, att alla linorna på vindan brustit. Sorgsna vita trådar som fladdrade i vinden. Ingen mer syn som den nedan i år alltså.

Och så har det blivit dags för duntäcket redan också. Det känns som om det bara var några månader sedan jag plockade undan det. Och när jag tänker efter så var det ju det. I år har sommartäcket legat i sängen bara fem månader. Burrr.

Nedan en ny favorit som bara vägrar att låta sig fångas på bild på ett tillfredsställande vis; pärlmalört, Artemisia lactiflora. Är riktigt, riktigt nöjd med hur väl den passar in i gräsrabatten. Stjälkarna plockar upp det röda från smällspirean 'Diabolo' och vipporna höjer sig över tuvtåtelns skira blomställningar.

Men nu väntas första frostnätterna. Och det börjar bli dags att tänka på att tömma växthuset också. Normalt brukar jag tycka att det ganska skönt när hösten kommer. Säga adjö till trädgården för några månader och ägna sig åt inne-göranden som omväxling. Inte i år dock, i år känner jag mig inte alls färdig med sommaren. Den blev ju alldeles för kort.