Fantasifull istället för principfast

Av princip köper jag aldrig omärkta växter i plantskolan. De ska ha ett namn. Och då menar jag att namnet ska vara utskrivet i sin helhet på latin, och om växten är utrustad med ett sortnamn så vill jag ha även det på etiketten.

Varför är det så viktigt då? Jo, är det en växt jag aldrig odlat tidigare går det så mycket fortare att ta reda på information om jag kan slå på namnet. Och nästan ännu viktigare; vill jag köpa till fler exemplar av samma växt två månader senare så kan det mycket väl hända att den då är beställningsvara i plantskolan. Hur hjälpsam personalen än är, så brukar de sällan klara av det uppdraget om jag inte kan ge dem namnet på det jag vill att de ska ta hem åt mig.

Trots mina principer så händer det ibland att växter utan namn hamnar i shoppingvagnen. Jag kan inte riktigt förklara för mig själv hur det går till. Kan det vara så att de hoppar ner i korgen själva? Aklejan på bilderna är ett praktexemplar på en av de växter jag helt mot mina egna grundsatser köpte förra sommaren. Hon blommar så att det nästan ser ut som om en skär, stor badboll har hamnat mitt i rabatten. Och eftersom det inte funkar att vara namnlös i längden så går hon numera under det namnet; badbollen. Det är inte till större hjälp för den växtintresserade, men hjälper åtminstone mig och maken att hålla reda på henne.

"Det är enklare att slåss för sina principer än att leva upp till dem."

Alfred Adler