Rabarberfestival i Sörmland

Så var det dags igen för den årliga sörmländska Rabarberfestivalen. All info och karta till alla medverkande finns på rabarberfestival.se. Vågar nästan lova att det finns något som lockar. Varför inte prova rabarbersorbé på Grinda Gårds-glass mellan Flen och Malmköping? Besök Bondens Egen Marknad i Mariefred. Eller hälsa på hos Gun Haglund och Kalle Källander utanför Katrineholm och shoppa fina ekologiskt odlade rabarberplantor?

Hos Gun Haglund på Sörtorp kommer även jag att medverka. I Gårdsgalleriet kommer vi visa utvalda delar av våra produktioner. Jag kommer bl a visa akvareller och en liten kollektion trädgårdsprydnader i form av blommor av glas.
Välkomna!

Utställning på Österåkers Konsthall, 31 maj-13 juli

Just nu har jag och Karin Berglund (författare, skribent och fotograf) gemensam utställning i Åkersberga på Österåkers Konsthall. Karin visar sina fantastiska foton och jag visar handgjorda askar i papier-maché. Utställningen öppnade i går men håller på i sex veckor, så det finns gott om tid ännu för den som vill åka dit och titta. Klicka upp inbjudan nedan så hittar ni info om öppettider och adress.

Länsmansgården har förutom konsthall ett café, konsthantverk och en antikbod. Dessutom finns en fantastiskt fin liten örtagård. Ett besök där rekommenderas varmt till dem som ännu inte har upptäckt platsen.

I skrivande stund kommer jag på att jag glömt att lämna en gästbok för besökare att skriva i på konsthallen. Har ni varit på utställningen och vill sända en hälsning så skriv gärna en kommentar här i stället om ni har lust.

"Pennskrin" Iann Eklund Tinbäck 2014

Cyklamen till salu (SÅLD!)

Jag håller på att städa bland lådor och skåp i min ateljé och plötsligt dyker det upp saker som jag nästan glömt att jag har gjort, eller inte glömt direkt - men inte tänkt på, på ett tag. Det här är ett blästrat fönsterglas som jag gjorde till mina föräldrars köksdörr för några år sedan. Inte så långt efter att glaset var färdigt bestämde sig mor o far att flytta, så glaset blev aldrig monterat i dörren.

Själv har jag inget litet fönster (eller dörr) med passande mått heller, så här ligger alltså en blästrad cyklamen på fönsterglas i en låda, till ingen nytta alls, men väldigt söt om jag får säga det själv. Så nu lägger jag ut det till salu här och hoppas att det kan få en plats i ett hem som lider av cyklambrist.

OBS! Glaset är SÅLT!

Måtten på själva glaset är 43,5 cm på höjden och 45 cm bredden.

Själva motivet, plantan, mäter 29 på höjden och 31,5 på höjden. Glasrutan kan alltså skäras till så att den blir mindre i storlek om man så önskar.

Glaset är 2 mm tjockt (det var tänkt att vara innerruta i en dörr som hade två glas).

Detta är ett unikat. Det finns bara en sån här glasskiva i hela världen. Bilden är ritad av mig och sedan överförd till tejp som lagts på fönsterglas och motivet är sedan utskuret ur tejpen med skalpell. Glasskivan har därefter blästrats med aluminiumoxid, vilket gör glaset matt på de ställen som inte täckts av tejp. Därefter är tejpen avlägsad.   

Priset är 450 kronor. Jag skickar den inte på posten, utan är någon intresserad så är det hämtning här i ateljén (Norsborg) eller inne i Stockholm City på överenskommen tid och plats som gäller.   

Skicka ett mejl vid intresse, ni har adressen högst upp till vänster här på sidan.

I en annan låda vid dagens städning dök också skisserna upp som jag gjorde när jag höll på med studierna till glasfönstret. Klicka upp bilderna om ni vill, idag har jag gjort dem lite större än vad jag brukar, så att ni ska kunna se bättre.                                                           

Det är något väldigt sympatiskt över den blomman som står och ser ut som om den har en hårfön mitt i ansiktet, tycker ni inte? Det är lustigt med cyklamen, vi vet ju att de är ganska "stela" blommor, inga blommor som darrar och svänger vid minsta vindpust menar jag. Men ändå kan de se ut som om de är fångade i värsta stormen på bild...

Är ni intresserade av att byta ut en fönsterruta hemma mot en cyklamenmönstrad sådan (nedan), så är det som sagt bara att skicka ett mejl. Vill man kan man förstås istället infatta rutan i en ram och bara ha den som "prydnad". Hängande i ett fönster eller mot en vägg, ja där bestämmer man själv.

OBS! På bilderna står glasrutan lutad mot en plexiglashållare, som i sin tur står på ett podium av glas. 

Kommande utställning

Jag jobbar på med mina papiermaché-lådor när jag har tid över. Nu tycker jag äntligen att jag har en viss överblick och tror att jag funnit en linje och helhet jag är nöjd med. Det här är några av de askar som ännu inte är riktigt färdiga, eller som jag inte är helt säker på passar in i temat. Typiskt nog är ett par tre av mina absoluta favoritaskar med i den här gruppen också. Den stora, platta asken i bakgrunden med hostabladet. Asken med gullvivor i förgrunden. Kanske behåller jag dem...

Jag hoppas att jag blir klar till februari/mars. Då är ni alla inbjudna till ateljéutställning. Mer info kommer framöver.

Biologiska Museét

De som vuxit upp som barn i Stockholm har knappast kunna undvika ett eller fler besök på Biologiska museét på Djurgården. Vill slå ett slag för att besöka det även i vuxen ålder, det är ett fantastiskt fint litet museum. Bortsett från det magnifika 360 graders panoramarummet i två plan finns det ytterligare en sak som gör museét helt unikt; det är att ljuset i montrarna endast består av dagsljus. Det gör att karaktären på det vi ser ändrar karaktär från dag till dag. Precis som i den riktiga naturen.

Museét har öppet tisdag-fredag kl 12 -15. Lördag-söndag 10-15. Inträde 45 kr. (Sommartid är öppentiden längre.) Mer info på museéts hemsida HÄR.

Östlig stäppsalvia

Salvia deserta, mycket lik Salvia nemorosa (stäppsalvia). Sådd från frö från Konnässörsklubben, Göteborgs Botaniska Trädgård. Plantorna är gigantiska. Visst visste jag att de skulle bli större än vanlig stäppsalvia, men inte stannade de på 70 cm som katalogen sa, flera är över metern höga. Jättefina. (Men så gillar jag stäppsalvia också, en favorit ända sedan jag började odla själv.)

Jag har alltid haft stäppsalvia tillsammans med kryddväxterna för att jag tycker att den passar så bra i mitt kryddland. Och nu när jag bygger upp en helt ny örtagård från början så tänkte jag att det kunde vara roligt att prova med en stäppsalvia jag inte haft tidigare. Men kanske måste jag tänka om - jag tror inte den här kommer att få plats i mitt bara 35 kvadrat stora kryddland.

Kanske får plantorna sitta kvar här nere i gula hösthörnan där jag planterade dem förra hösten eftersom jag inte hade plats någon annanstans.  Blått och gult ihop är verkligen en av de värsta färgkombinationer jag vet, men allt som behövs är ett stråk av orange för att det ska kännas bra.

Och det orange (eller orangebruna)... Ser ni det i bilden ovan? En lodrät stam lite till höger om bildens mitt, bakom salvian? Det är stammen till den gulbarkiga näverhäggen. Näverhäggen är för övrigt som vackrast just nu (eller är det vid lövsprickningen den är vackrast?). Bladen faller tyvärr tidigt, men just nu är de klargula, självlysande nästan när solen skiner genom dem. (Jo, jag ska försöka fånga det på bild, jag lovar.)

Mer blått och gult i min gulaste hörna; gullris och "husets aster". Jag var i färd med att utplåna gullriset helt från vår tomt - det fanns hur mycket som helst - men nu när det inte finns så mycket kvar, och allt gult är samlat på ett och samma ställe så vet jag inte längre... Det är något sympatiskt med överflödet också, den höstliga gulchocken.

En helt annan sak jag funderat på ikväll är vilken konstnär jag vore om man kunde jämföra trädgårdsmakeriet med bildkonsten. Hur ser min "palett" ut? Hur "målar" jag min trädgård? Vilka bilder försöker jag skapa? Jag kom fram till att jag är Gustav Klimt.
Har ni någonsin funderat över var någonstans i konsthistorien ni själva hör hemma?

Offentlig utsmyckning?

Jag har städat lite bland arkiverat material och tänkte att jag skulle visa en triptyk jag målade till en utställning på Galleri Ikaros i Göteborg för några år sedan. Oljefärg på linne, spadar i naturlig storlek.

Till den här utställningen jobbade jag med spadar och symbolvärdet i dem. Jag har också kvar ett handtryckt tyg med spad-mönster. Ska visa det när jag har fotat av det.

Det roliga med att gömma undan saker en tid är att de känns som nya när man plockar fram dem igen. Just nu kan jag inte låta bli att stanna upp flera gånger om dagen och titta på spadarna på väggen i ateljén. De känns väldigt handfasta men samtidigt som om de har ett hemligt budskap som jag inte riktigt har förstått ännu.

Jag tycker att den här trion skulle göra sig fint som offentlig utsmyckning någonstans eftersom de väcker så många associationer. Men de skulle också göra sig fint i en mindre lokal där något ljudabsorberande krävs för att lokalen ska bli trevlig att vistas i. Eller korridoren i ett hotell, matsalen på lantbruksgymnasiet... Till salu är de iallafall. Så känner ni någon som skulle behöva tre spadar är det bara att tipsa dem att de kan kontakta mig...