Vackraste julblomman?

I höstas när jag klippte ner dahlian innan vinterförvaringen så tog jag till vara ett par av de outslagna knopparna och satte i ett glas vatten på diskbänken.

En vissnade bort efter någon månad, men den andra har långsamt, långsamt tagit sig för att slå ut.

Så detta är vad jag haft på mitt julbord.

Är det inte nästan lite magiskt?

En del nya frökataloger har trillat ner i brevlådan, men inte lika många som jag skulle önska, så jag ska sätta mig och beställa de jag saknar via internet nu. För mig hör det till mellandagarna och nyåret att få börja planera litet för sommarens krukor.

I brist på tillräckligt med tätskriven växtinspiration i A5 format njuter jag tillsvidare av att ha det riktigt undanstädat i ateljén. (Och att shoppa amaryllis på rea. 10 kronor styck. Man kan ju fylla en balja om man vill!)

Julstjärnor, vita

Jag har ju glömt de vita julstjärnorna! Här kommer de:

Nedan: Christmas Carol white. En lite spretig stjärna som snabbt skulle kunna bli en favorit hemma hos mig.

Jester white nedan. Inte svårt att förstå varför den fått namnet, den påminner om en glad jokerhatt. De vita bladen har ganska mycket struktur, tydliga nerver. Jag blev väldigt förtjust även i denna. Den finns också i rött och en varm, mättad rosa färg. Någon som vet var jag kan handla den? Hör gärna av er.

Ganska så mycket Walt Disney och amerikansk jul kommer i mina tankar när jag ser gräddbakelsen nedan. Cristallo heter den. Flat och fluffig. Helt underbar!

Nedan en närbild på det som i själva verket är poinsettians blommor (allt annat är blad).

I år fick jag lära mig att man ska titta på dessa blommor när man köper plantor. De ska vara friska och i knopp eller blom. Precis som på bilden nedan. Då kommer julstjärnan att stå längre hemma. Köper man en planta som blommat över så har den egentligen gjort sitt, redan innan man kommer hem med den.

Ett tips för fina plantor jag fick med mig hem från Gustavshill var att vattna i krukan, inte på fatet. Överst i jordlagret ligger fortfarande näring och det ska vattnas ner i krukan så att rötterna kan suga i sig av godsakerna.

Själv köpte jag med mig en klassisk vit julstjärna hem. Väldigt lik den som syns på bilden nedan, Classic white.

Alla foton tagna på Gustavshills Handelsträdgård, Färentuna. Fotograf: KG Tinbäck.

Ett litet PS; åker ni till Gustavshill så håll utkik på vägen mellan kyrkan och trädgården efter de enorma bestånd mistel som finns i trakten. Man behöver inte ens stiga ur bilen, spana ut och upp i träden bara.

Frostigt

Ett snapshot från tidigare i morse. Så här såg det ut när jag tittade ut genom ateljéfönstret. En alldeles stel, blå värld som var pudrad med glitter. Så vackert att jag nästan övervägde att dra fram ritbordet till fönstret.

Och nu skiner solen dessutom. Ack, ack vad världen är vacker ibland...

Visst var det en julstjärna

Visst var det en julstjärna i förra inlägget.

Primero Glitter är namnet. Jag gillar blommor som har stänk på bladen.

En helt annan rosa färg har Princettia Hot Pink. Jag vet inte om det riktigt framgår av fotot, men Hot Pink är så skrikig att den nästan är fluorescerande. Udda!

Nedan: En riktig raring tycker jag Princettia Pink white blush är. Mycket svagt rosa men ändå väldigt tydlig i färgen. Den här skulle jag gärna ha på bordet hemma.

Alla foton är tagna på Gustavshills i Färentuna. Där fanns det i förra veckan ca 70 olika julstjärnan att beskåda. Att fotografera alla var en omöjlighet, men visst hade det varit kul att ha dem alla på bild.

Många var förstås röda, och det kan ibland bara vara växtsättet som skiljer en röd från en annan. Årets julstjärna, som heter Allegra, anses vara speciellt odlingsvärd för att den är lättodlad, grenar sig bra, grenarna håller samma höjd, och så håller den sig bra i frakt. En bra julstjärna för massproduktion alltså.

Och jag förmodar att det är så det fungerar. Vi kan som kunder fråga hur mycket vi vill efter speciella sorter, men lönar de sig inte att odla så kommer vi aldrig att få se några mängder av dem i butikerna. (Om vi inte först helt slutar köpa "röd" förstås.)

Jag har inget emot röda julstjärnor ska jag kanske tillägga. Men jag tycker att det vore roligt att ha fler färger att välja mellan på fler ställen.

En lite annorlunda röding med namnet Carousel Dark red på bilden nedan. Toppbladen är lite krusiga i kanterna, de gröna bladen mörka, mörka i färgen.

Nedan: Krusiga blad i all ära, men är detta vackert? Varför vill man att en julstjärna ska se ut som en gardenia? WinterRose EarlyMarble. (Hmm, ok, det var inte gardenia den skulle likna, utan ros!) Den här finns i rött, vitt och rosa också. Om jag minns rätt hade de dessa i min Ica-butik förra året.

Nedan: Om man vill ha marmorerade blad på julstjärnan så gillar jag den här bättre, Monreale Marble. Visst sätter den här igång fantasin litet grann? Inget man bara sätter i en kruka och ställer på bordet tycker jag, utan här får jag lust att blanda med andra växter, med mossa, med grenar, med sten, med...

(Hoppsan, lite Ernst-varning här tror jag! :-))

Nedan: Av de enfärgade var det här en av mina favoriter, Cinnamon Star. Tittade man noga så var faktiskt bladen som pudrade, stänkta, med en mild ton av kanel.

Och vad gick jag hem med själv då? En helt vanlig vit.

För att inte fullständigt knäcka det här inlägget med bilder så kommer de vita julstjärnorna i morgon.

Gustavshills Handelsträdgård på Färingsö (utanför Stockholm) har öppet butikstid. Det finns en välsorterad butik med krukor och småplock, och ett litet café med automatkaffe. Gustavshill driver själva upp drygt tio-talet olika sorters stjärnor och har grossistverksamhet i Årsta partihallar.

Alla bilder i detta inlägg är tagna av Klas-Göran Tinbäck. Högupplösta varianter finns av dessa bilder och även av några sorter till.

Kontakta KG för mer info på: kg(snabel-a)tinback(punkt)se

Nya färger till jul?

En av våra vanligaste krukväxter till jul börjar äntligen komma i lite nya färger. Vad sägs om denna med rosa/limefärgade blad?

Ser ni vilken växt det är?

Läge för trial and error tänk?

Jag sitter här och funderar på om det finns någon lärdom att dra ur detta; mina två amyllislökar från förra året.

De köptes samtidigt och de planterades samtidigt. Lökarna var ungefär jämnstora. Löken till vänster sattes i en glaserad, långsmal lerkruka ihop med två murgröna. Löken till höger i en vanlig lerkruka. Den vänstra löken blommade till jul som jag hade tänkt, den andra tog tid på sig och blommade först i slutet på januari.

På försommaren upptäckte jag att murgrönan hade fått spinn så jag ställde ut krukan på uteplatsen (halvskugga). Den andra amaryllisen hamnade på glasverandan (österläge) ihop med pelargoner.

Den långsmala krukan (stora löken) har stått ute hela sommaren och saknar hål i botten. Ibland har jorden varit så sur att den varit rinnande. (Jag är inte alltid i trädgården regelbundet så att jag kan se till allt.)

Krukan på verandan har haft ett fat och har varit lättare att hålla lagom fuktig, speciellt som den stått skuggigt. Den har också fått regelbunden gödning (!).

Hur kan det vara en sån enorm skillnad på dem?

Den stora löken har fått rediga rotvätor och mer sol.

Den lilla löken skugga, jämn vattning och gödning.

Beror det mest på lökarnas inneboende egenskaper (kanske var den högra löken inte lika livskraftig från start?)? Eller beror det på hur jag behandlat (eller misshandlat) dem? Jag blir så himla nyfiken!

Novemberstämning

Typiskt! En dag för sent ute! Jag tänkte att jag skulle vara med i Slottsträdgårdsmästarens Fototävling och ägnade eftermiddagen åt att fota och labba men när jag skulle ladda upp bilden hade tiden gått ut. Ett dygn försenad. (Måste vara förseningsrekord... )

Nåja, får väl visa bilden här istället.

Ett torkat hostablad som jag plockade ur växtpressen och fotade mot fönstret.

Det är många fina bidrag i tävlingen. För att se dem och rösta på sin favorit går man till Slottsträdgårdsmästarens blogg. Vinnaren koras den 28 nov, så passa på nu om ni vill se alla fina bidrag.

Minns inte när jag såg solen sist, det känns som om det regnat i veckor. Men igår sken några vilsna strålar för en kort stund på förmiddagen. Och då gick jag ut. Med kameran.

I en kruka vid bakdörren växer sedan flera år en näva som är väldigt trevlig just nu. Bladen är nästan självlysande röda när solen skiner på dem. Etiketten är försvunnen sedan länge men jag tror att det är en sanguineum 'Max Frei'. (Åtminstone vet jag att köpt Max Frei vid något tillfälle, och eftersom han inte växer någon annanstans så borde det här kunna vara han.) Plantan klarar att bli bortglömd långa perioder och står även ut under blöta somrar. Borde väl kanske dela och föröka den slår det mig... Gäller att komma ihåg det i vår...

En annan näva som jag tycker gör sig väldigt bra denna tid på året är G. macrorrhizum. Marktäckare. Ljuvliga bladfärger just nu... Som ett lapptäcke...

Nu blir det en kopp kaffe. Med lussebullar. Lite tjuvstart, andra söndagen innan advent.

Dahlia sömn

Så var det dags. Nu klipps den ner och knölen läggs till vintervila.

Jag har klarat den undan frosten så här länge genom att ställa krukan direkt utanför ett av fönstren en våning upp i ateljén. Idag såg jag att bladen börjat gulna litet och blomman blivit brun i kanterna. Adjöss för i år kära dahlia...

Arbetsprover/Träd

De här illustrationerna ingår i ett av de roligaste jobb jag har haft någon gång. Det var en serie teckningar Sveriges vanligaste träd som gick under en hel sommar i DN Bostad.

Jag fick väldigt mycket feed-back på det här jobbet, och det är alltid roligt.

Många klippte ut bilderna och "samlade" på dem.

Uppifrån och ner: Björk, avenbok, al och rönn.

Illustrationer för Dagens Nyheter/DN Bostad. Redaktör Eva Hernbäck.

Regnig planteringshelg

Stod och tittade ut genom fönstret på trädgården i regn och kunde konstatera att det är bra brunt nu... När jag sen gick runt såg jag att det blir mer variationer i färgskalan när man flyttar sig nedåt i trädgården, dit man inte ser från fönstren. Som här nere vid blivande nyttodelen. Det är ju inte jämnbrunt iallafall...

Vi åkte en sväng till plantskolan för att leta någon liten färgstark buske. Lysande illröda eller gula blad hade jag i tankarna. Men det var tji att hitta något.

Det vi däremot hittade var en klätterhortensia (nedan). Klätterhortensia pratade vi redan om i somras maken och jag. Det skulle passa fint att klä in vedboden i. Nu reades den till halva priset och vilken härlig höstfärg på bladen. Perfekt!

Så upp ur jorden mellan skjuldörrarna åkte tre geranium och en Jakobs stege. Kvar sitter lungörten (och en av nävorna sattes tillbaka ner). Passade på att gräva ner 10 tulpanlökar på en gång. En knippblommande tulpan som heter Orange Toronto. Tror det kan bli bra till falurött och blommande lungört.

Även i jorden under glanskörsbäret Prunus serrula (nedan) jag planterade i våras grävde jag nu ner tulpanlökar. En smäcker och långstjälkad kaufmannia tulpan som heter Ice Stick. Den borde stå fint färgmässigt mot serrulans vackra stammar.

Det gula i tulpanen Ice Stick plockar jag upp i gul kejsarkrona. Hela en lök lyxade jag till det med. (Styckpriset för kejsarkronor är sådant att det får bli en lök om året tror jag.)

Förresten - titta på bilden nedan ordentligt. Ser ni att gullvivan har börjat blomma igen!?

Under näverhäggen Prunus maackii (nedan) - även den inköpt och planterad i våras - grävdes ett par nävar vintergäck ner. Enligt påsen är det alldeles för sent att plantera vintergäck nu. Vi får se hur det går.

För att få en riktigt sensommarexplosion av färg här i nedre delen av trädgården så planterade vi även tre plantor av Rudbeckia fulgida 'Goldsturm' under häggen. 

Häggen har tappat sina blad redan som ni ser på bilden ovan, men för två, tre veckor sedan var bladen självlysande ljusgula. Och för tre veckor sedan blommade också Goldsturm så fint som ni kan se på bilden nedan. Om det blir som jag ser framför mig kommer man att behöva solglasögon när man går förbi här en solig septemberdag.

Rudbeckior är väldigt trevliga eftersom de lockar till sig fjärilar och fröhusen står snyggt hela vintern. Eller åtminstone så länge som inte fåglarna har upptäckt dem. 

En perenn som lockar till sig fåglar - kan det bli bättre?

Fler bilder på Goldsturm finns på makens fotoblogg, titta här.

Det grävdes också ner en stor förpackning botanisk tulpan, turkestanica bredvid bambun och under forsythian satte jag gulblommande viridiflora tulpan. Viridiflora tulpaner är de som har gröna strimmor på blommorna.

Halva priset på perenner var det i plantskolan, och eftersom det var plantor som såg väldigt fina ut och i stora krukor så blev det även en vit rudbeckia, Echinacea purpurea 'White Swan'. Den satte jag i gräsrabatten.

Resten av dagen krattades och skyfflades det äpplen...