torsdag 30 juni 2011

Röd kalksten

Det här är inte hemma hos mig, utan hos min svägerska. De hade precis avslutat uppfräschningen av sitt lilla kryddkvarter när vi var och hälsade på i början av veckan.

Det brukar sägas att man ska använda traktens egna material när man jobbar med en naturnära tomt. Det här är precis på kanten av Kinnekulle, Västergötland, och i trädgården är det flera projekt på gång som utnyttjar traktens kalksten. Här i form av rött grus vilket omgärdar kryddlådorna.

Man ser verkligen hur fint gruset smälter in i omgivningen. Trots att det är en så formell anläggning ser det ut som om kryddgården alltid har legat på plats just där.

I bilden nedan ser man också hur välgörande rödbladiga träd kan vara som fond ibland. Trädets mörka silhuett gör så att häcken av vinbärsbuskar tecknar ut, och får även gräsmattan att öka i lyster. Och se hur fint den blåvioletta stäppsalvian fångar upp trädets röda dunkel. Det är stäppsalvian som håller kvar intresset och hindrar blicken från att vandra iväg till de omgivande åkrarna.
Från kryddgården hade man utsikt över 41 vindkraftverk (sade man mig), men i bilden nedan är det Husaby kyrka som skymtar på andra sidan åkern.


fredag 24 juni 2011

Mina sju i år...


... och en god fortsättning på midsommaraftonens kväll!

onsdag 22 juni 2011

Överblivet

Det står en del krukor kvar i växthuset som jag inte hunnit få ut och ner i jorden. Bland annat några rangliga, men blommande, dahlior. Jag känner mig nästan hypnotiserad av dem, kan inte låta bli att gå och titta på dem flera gånger dagligen. Färgerna, schatteringarna i kronbladen, vecken i varje enskilt blad.

Och så baksidorna. Det är så raffinerat sammansatt alltsammans att man blir helt matt av beundran.


måndag 13 juni 2011

Veckans vego

Lycka kan vara många saker, en av dem är att "plocka" ingredienser till middagen från sin egen trädgård. Idag fyllde jag korgen med grönsallat, tagetesblommor, basilika och den gode Henriks målla. Det blev en filodegspaj med grönsallad.

Jag tänkte att jag skulle dela med mig av receptet eftersom det är så ruggigt användbart. Man kan ändra ingredienser allt efter säsong och smak, men grunden lyder så här:

Ett halvt paket filodeg (125 g)
1 paket fetaost
1 liten burk soltorkad tomat i olja
100-200 g färsk spenat
2 ägg

Gör så här:
Sätt ugnen på 180 grader.
Koka upp några matskedar vatten och lägg spenaten i det kokande vattnet. Låt den sjuda tills den precis slaknat. Låt spenaten rinna av i durkslag några minuter. Krama försiktigt ur den så att det mesta av vätskan försvinner. Hacka spenaten.

Hacka de soltorkade tomaterna grovt. Obs! Spara oljan!

Smula fetaosten i en bunke. Blanda väl med tomaterna, spenaten och äggen. Smaksätt med lite nymald svartpeppar.

Öppna filodegspaketet och lägg arken mellan två fuktiga handdukar så att de inte torkar.

Ta ett ark filodeg och pensla det tunt med olja från tomaterna.
Lägg filoarket med den oljiga sidan neråt i en kakform med löstagbar botten. Det ska täcka botten och gå upp över sidorna på kakformen. En del av filoarket kommer förmodligen att hänga utanför formen. Så ska det vara just i detta läge.
Ta ett nytt ark filodeg, pensla det med tomatolja och lägg även det i kakformen med den oljiga sidan ned. Lägg filoarken lite i omlott om det behövs. Fyra, fem lager filodeg brukar bli lagom tjockt.

Häll tomat/ägg/spenat/ostblandningen i formen och bred ut den jämnt över botten. Pensla ett sista ark filodeg med olja, vik det dubbelt och lägg det över fyllningen. Vik sedan ner filodegen som hänger över kakformens kanter så att de sluter till över pajens fyllning längs kakformens kant (se bilden ovan).

Grädda i nedre delen av ugnen ca 25-30 minuter, eller tills pajen fått fin, gyllene färg.

Låt svalna några minuter, ta pajen ur formen. Servera med grönsallat.

Receptet kanske verkar lite invecklat när man läser det, men det går i själva verket snabbare att laga än en vanlig matpaj gjord på deg.
Fetaosten kan bytas ut mot annan riven ost. Spenaten bytas ut mot målla, mangold, nässlor - vad man vill. Man kan göra pajen mer mättande genom att ha i hackade nötter eller frön.


Det man sår får man skörda. Plocksallat är ett bra exempel på något man normalt inte kan misslyckas med. Har man inte en egen jordplätt att så i, så kan man åtminstone återanvända sallatsplantan i kruka från mataffären. När alla sallatsbladen är avplockade tar man upp plantan ur den lilla, svarta plastkrukan och planterar den i en större kruka med plantjord. Sätt krukan på balkongen eller i ett soligt fönster och vattna då och då. Någon vecka senare kan man skörda en ny omgång. Plockar man blad kontinuerligt kan sallaten komma med nya blad i en månad. Ibland längre.


I filodegspajens grundrecept används färsk spenat. Jag har den gode Henriks målla i min trädgård, så jag använde den istället idag. Den gode Henrik kallas ibland även lungrot, lungmålla och Stolt Henrik. Gode Henrik är en flerårig växt till skillnad från släktingen svinmålla, som också den är ätbar (och god!). Henrik kan ätas rå också. Då plockar man sidoskotten, eller späda blad, och strimlar till sallader. Mållor var förr vanliga i odling. De är ett billigt och lättodlat alternativ till spenat också idag. De trivs på näringsrik jord.


torsdag 2 juni 2011

Trevliga kombos (del II)

Idag fler kombinationer som jag gläds åt just nu. Nedan fänrikshjärta i sällskap av strutbräken. Fänrikshjärta är den av fjolårets nyinköpta perenner som jag har uppskattat mest. Det fanns inte en dag förra sommaren som jag inte gick och tittade på den. Verkar bli samma sak i år; jag kan bara inte hålla mig ifrån den mörka hörnan där den lyser upp dunklet. Och vad plantan brett ut sig på ett år!


Nedan rosa förgätmigej som växer upp genom en nävas (tror det är Brookside) blad. Superromantiskt.


Jag har ledig långhelg med betoning på ledig. Jag tänker bara göra vad som faller mig in i fyra dagar. Idag föll det mig in att måla en spaljé och drivbänken. Och plantera en del perenner, och hemuppdrivna ettåringar som blir utfyllnad i gräsrabatten som fortfarande är lite gles. Nu har vi precis tagit bort stygnen på nykastrerade Donna-katten. En nykastrerad katt kan öka sin kroppsvikt med 30% på två månader. Om Donna vore en människa på 60 kilo skulle hon alltså öka till 90 kg. På två månader. Kan förstå att veterinären uppmanar en att väga katten regelbundet närmsta tiden efter kastreringen och hålla koll på matintaget.

onsdag 1 juni 2011

Samla frön

Samla frön kan man göra redan nu om man vill.
Av vintergäck till exempel.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...