söndag 24 juni 2012

Bajs, eller vad?

Vad i hela friden är det här? Idag skulle jag plantera mina squashplantor i limpan jag gjort i ordning, och plötsligt fann jag den full av dessa märkliga, skumsvampliknande kuddar.


Minsta "kudden" jag hittade var bara 8, 9 cm, men de flesta är runt 15 x 15, eller 15 x 20 cm. Det var väl åtta, tio stycken på yta av ca åtta kvadratmeter. Konsistensen är som stelnat skum, två till fyra centimeter högt. Poröst. Skrapar man på det med fingret smulas det sönder.

Nedan hur det ser ut "färskt". Antar jag?


Och här en färsk som börjat... jäsa? Detaljbild underst. Ser ni "slemmet" i kanten? Klart och genomskinligt, ungefär som snigelspår... Det ser ut som att det varit nästan helt flytande och sedan stelnat till.


Först trodde jag att det var djurspillning, men när jag började tänka efter så kan jag inte komma på vilket slags djur det skulle vara? Vissa plättar är ju nästan lika stora som koblaffor? En katt med återkommande diarre, skulle den kunna få ur sig sådana här mängder??


En svamp?? Vad ÄR det?!?

lördag 23 juni 2012

Blåklint!

Ny favorit bland ettåringar i år har definitivt blåklinten 'Black and Mauve' blivit. Fröblandningen skall innehålla "svarta" och lilarosa blommor. Jag har fått precis de färger som visades på bild hos fröfirman, men också ljusrosa blommor och blålila. Och av de svarta finns det både riktigt mörka och ljusare. Det bästa är att den fungerar väldigt bra att plocka av. Ännu är inte plantorna riktigt så stora och buskiga som jag förväntar mig att de ska bli, men trots det kan jag plocka blommor till buketter utan att hela plantan blir slaktad. (Ja, ni förstår hur jag menar? Så länge jag inte klipper av stjälkarna nere vid marken utan nöjer mig med halvlånga stjälkar så bara fortsätter den att blomma, och blomma.)


De här sådde jag inne i våras. Jag har sått andra ettåringar på friland - vallmo i olika färger, ringblommor, jungfrun i det gröna - men de vill inte. (Eller snarare så är det grannkatterna som gillar lite för mycket att jag har fin, iordninggjord och krattad jord i landen. Nästa år får jag antingen driva alla ettåringar inne och i förväg, eller så får jag göra i ordning ett land bara åt ettåringar - istället för att blanda dem med perennerna - och bygga in landet i en nätbur.) 


Jag sitter och funderar på om det finns något "måste" i midsommarbuketten. Men det gör det nog inte, inte för mig iallafall. När jag var liten plockade vi alltid vildblommor; mycket hundkex och smörblommor, rödklöver har jag för mig, vitmåra, ett eller annat midsommarblomster. Idag blandar jag gärna vildblommor med trädgårdsväxter. Idag stod en ovanligt hög bukett på det dukade bordet ute. Den innehöll krolliljor, kungsnäva, jättedaggkåpa, nepeta, prästkragar och ganska mycket dragon.

fredag 22 juni 2012

Gräskrona arbetsbeskrivning

Bildtexter ovanför bilderna.

1. Lägg ut ett strå horisontellt. Lägg ett andra strå vertikalt över det första. 


2. Vik nedre delen av strå två bakom det horisontella strået.


3. Vik nu strå två åt höger, över sig självt.


4. Upprepa samma tillvägagångssätt. Försök att placera grässtråna ganska tätt.


5. Fortsätt på samma sätt till du nått önskad längd. Eftersom man börjar med bara två strån, och efterhand flätar runt allt fler, så kommer det färdiga resultatet (starkt överdrivet) se ut ungefär som i bilden nedan. "Flätan" är smalare i den ända där du började.


6. När kronan sammanfogas ska man tänka på att låta delarna gå i omlott. Klipp alltså inte bort de strån som sticker ut när du flätat klart, utan samla ihop dem och bind in dem på kronans insida. På så sätt blir kronan jämnt tjock överallt.


Ska kronan hängas upp slutför man arbetet med att fästa 3-5 snören eller band jämnt fördelade runt kronan. Knyt ihop dem i toppen och häng upp.

Tips:
- Gräset bör vara ganska nyplockat.
- Sätt gärna ihop grässtråna i buntar om tre (eller fem).
- Varva gärna med smörblommor (som håller kvar sin knallgula färg när de torkar).


Bilder på en färdig gräskrona finns här.

torsdag 21 juni 2012

Gräskrona

 Det är hög tid att göra en gräskrona nu, om man vill ha en. Gräsblomsstjälkarna är alldeles snart för styva och torra för att låta sig flätas, men ännu går det bra.


Nedan den flätade gräsremsan innan jag band samman den till en krans. Så fin den skulle vara att dekorera en dörröppning med. Eller kanske en vägg.


Jag sökte på internet för att hitta en beskrivning på hur man gör. Man kan nog göra på olika sätt, men den här varianten tyckte jag var enkel att börja med. Beskrivning hur man gör finns här.



onsdag 20 juni 2012

Hesperis

Få blommor klär min gamla tvättkanna lika väl som trädgårdsnattviolen, Hesperis matronalis


Hesperis är en underbar trädgårdsväxt år som i år. Är det för torrt trivs inte plantorna lika bra och kan drabbas av mjöldagg. I det fuktiga och milda väder vi har haft den senaste tiden är plantorna större och grönare än någonsin. Och den fuktiga luften för också fram doften om kvällarna på ett helt nytt sätt. Den är nästan bedövande vid vår uteplats på jobbet.


I den grekiska mytologin är Hesperos aftonstjärnan, den starkast lysande stjärnan på himlavalvet. Hans mamma är gryningen gudinna, Eos. Vem hans pappa är, det är en aning oklart, men oftast sägs det vara  kungen av Atlantis, Atlas - som retade upp gudarna och blev dömd till att för evigt bära himlavalvet på sina skuldror...


Hesperis är en trevlig och lättodlad växt. Den är vanligtvis tvåårig man kan ibland bli flerårig också. Höjden är 60-90 cm. Den trivs bäst i halvskuggiga lägen i näringsrik men väldränerad jord. Både blad och blommor är ätliga, men bladen ska i så fall endast användas tidigt på säsongen när plantan är under tillväxt. Senare blir de beska. Blommorna är fina i sallader.

Jag har haft mina plantor i mer än femton år. Jag sådde den vita 'Alba' en gång, och den fröar tacksamt av sig. Blir det på fel ställen drar jag upp dem.
För ett par år sedan kom för första gången en rosa planta bland alla de vita.


Och i år kom det en som inte hade bestämt sig för vilken färg han skulle ha.



Ett tips - om man har för många frösådda plantor i landet om våren - är att plantera några i krukor. Välj en lite större kruka och plantera flera plantor ihop. Krukorna placeras med fördel i lätt trädskugga och passas förstås med vattning när det behövs. När blommorna slår ut flyttar man krukorna till uteplats eller terass. Eller ställer dem utanför sovrumsfönstret kanske, om man brukar sova med öppet fönster...

måndag 18 juni 2012

Rätt svar

Hoppsan, jag lade nog ribban lite för högt den här gången. Jag resonerade som så att det var svårt, men inte omöjligt. Om man har ätit samma sak själv någon gång så borde man känna igen den trådiga strukturen på den kokta roten.


Nå, vad var det då? Känner ni igen växten? En läke- och medicinalväxt som har använts av människan i många hundra år. Roten innehåller hela 35% slemämnen och har därför en starkt lindrande och lenande verkan. Slemmet gör också att det är en inte alltför ovanlig ingrediens i salvor och krämer. Vanligt är att man torkar roten och sedan gör en infusion på den. Men den går att äta kokt också. Smaken är mycket god, men den trådiga konsistensen gör att det nog knappast kommer att bli en särskilt ofta förekommande rätt hemma hos mig. Dessutom är det en av mina absoluta favoritväxter i kryddträdgården, och jag vill nog ha kvar de gamla plantorna där de står. Inte äta upp dem.


Läkemalva, Althaea officinalis.
Ett tidigare blogginlägg om läkemalva finner ni här.

Nedan (och för all del, ovan också) en bild på familjens yngsta, Majsan. Ständig companion när jag pysslar med mina växter inomhus nu för tiden. Jag lovar, hon har haft nosen med i varenda kruka jag sått i år och varenda planta jag skolat om. Och hon har provsmakat malvan också. (Vilken hon spottade ut. Däremot tyckte hon att det var väldigt kul att leka med den klump av tuggade och utspottade rottrådar som jag lyckades få ihop på tallriken under min provsmakning.)


fredag 15 juni 2012

En liten tävling

En liten tävling så här på försommaren - vad tror ni om det?
Jag tänkte att ni skulle lista ut vad jag åt till lunch idag. På tallriken är en bit stekt lax, sallatsblad, pesto på rosmarin, basilika och mandel, och... ja, vad är det mer? 
Ni får två ledtrådar. Den första är att smaken påminner om både kronärtskocka och svartrot. Den andra  att det är nyskördat ur landet.


Ni har fram till söndag kväll klockan 21.00 på er att gissa. Har flera svarat rätt lottar jag fram vinnaren bland de rätta svaren.
Första pris är en liten unik handgjord papiermachébox med blommotiv, tillverkad av mig. Jag har inte riktigt bestämt vilken jag ska ge bort ännu, kanske blir det så att vinnaren får välja mellan ett par olika. (En liknande ask finns i det här inlägget.)

Kruksallat från matbutiken

Ett tips som de flesta förmodligen anser överflödigt eftersom det är så gammalt och välkänt, men kanske tål det att upprepas i dessa återvinningens tider.

Kruksallaten man köper i matbutiken är inte förbrukad bara för att man skurit av alla blad på den. Plantera om den i en litet större kruka, vanlig blomjord funkar bra, och ställ den ljust, så kommer nya blad.


Sallaten på bilden köpte vi i mars någon gång. Den helt bladlösa krukan blev stående i ett glas med litet vatten i på diskbänken någon månad innan jag planterade ut den i växthuset när temperaturen där var lagom. Nu är den betydligt större och finare än vad den var när vi köpte den. Men det här fungerar precis lika bra på fönsterkarmen inne eller på balkongen.

Många örter man köper i kruka i grönsaksdisken går att spara de också. Gräslök tar sig allra bäst. Rosmarin och timjan brukar inte fungera lika bra.

onsdag 13 juni 2012

Makens romantiska men vilda grus

Grusgången på baksidan av huset. Vid närmaste husknuten, nära vattentunnan, en självsådd akleja. Det växer flera av dem i gruset på denna sida som vätter åt sydväst. Vid det bottersta stupröret en till lysande rosa klick. Det är ett av min mans små grusprojekt.


Maken håller på att plantera in tjärblomster här närmast huslivet. I år har det blivit fem plantor totalt. De verkar trivas jättebra.

Nävan som tjärblomstret har kring fötterna är ett självsått ogräs. Det blir hundratals nya små plantor i gruset varje år, och jag rensar bort nästan allihopa. (Inte alla, jag gillar ju nävor - även de som är ogräs.) Och visst är det en fabulös kombination det här; tjärblomstrets vassa, nästan blågröna blad, och nävans mjukt rundade, varmgröna.


Strax bredvid en till lyckad kombination. Kryptimjan (?) - som också den stortivs här i det sandblandade gruset - och en till liten näva. Här står nävan för den svalare färgtonen, och timjanknopparna lyser i limegult.



Nävan är en Geranium cinereum 'Ballerina', silkesnäva. Snart blommar hon i ljusrosa, så det rosa temat fortsätter även efter det att aklejan har blomman ut.

Jag tror det bor en liten Gravel Garden Gnome i min man. (Och blir resultatet så här bra så får han gärna släppa ut honom på vädring lite oftare... :-))

tisdag 12 juni 2012

Färgprov på grönsakslådorna

Förra veckan hann jag med att så det sista i grönsakslådorna också, och jag planterade ut kålen och purjon som jag drivit inne. Den låda där det inte fanns några plantor utan bara sådd, täckte jag med fiberduk. Det visade sig inte fungera alls. Grannkatten/katterna hade party på den vita duken två nätter (eller kanske tidiga mornar) i rad. Jag trodde det var kiss- och bajsvänlig jord de skulle lockas mest av, men nej då, de två andra lådorna var orörda, det var bara fiberdukslådan som såg ut som om någon gått fram med jordfräsen. Och tassavtrycken visade tydligt vem (vilka) skurken var. Jag ska prova att köpa några buntar av de tunnaste blompinnarna och sticka ner tätt i lådorna, och se om det kan hjälpa något.


Är nöjd med lådorna nu. De är mer lagom i storlek, 120 x 200 cm. (Förra årets lådor gjorde vi 140 cm breda, och det var alldeles för svårrensat.)


Jag har testat lite färgläggning i datorn för att komma underfund om hur jag ska färglägga dem. (Just nu är de bara oljade.) Svarta lådor med tegelkross runt...



Eller mustigt orange med stenmjöl runt kanterna...


Min favorit är de orange lådorna. Maken tycker de svarta. Vi får se om jag lyckas övertyga honom om estetiken i min favorit genom att klippa och klistra in de buskar jag tänker mig här nere också.

Vilket av förslagen gillar ni bäst?

måndag 11 juni 2012

Husets iris och gräsrabattens skamfläck

Härlig helg det varit, eller hur? Lagom varmt, sol och regn om vartannat. Underbart! Jag har fått massor gjort. Inte allt som stod på att-göra-listan, men den brukar å andra sidan sällan (eller aldrig) vara realistisk.

Fint hos mig just nu är husets iris. Den stod här när vi flyttade in, i en helt igenvuxen perennrabatt som också innehöll rester av guldboll och löjtnantshjärta. Renfana, gullris och vita prästkragar blandat med kvickrot hade tagit över. Jag grävde upp hela rabatten och sparade bara irisen. Den var det enda jag lyckades rensa bort alla ogräsrötter ur. Jag gillar verkligen den bleka, liksom urtvättade färgen.


I år har den äntligen satt fart på allvar. Jag har flera bitar av den på gång i krukor, men de får stå kvar i krukorna tills jag hunnit gräva upp lite mer av gräsmattan och har någonstans att plantera dem.

Och så tänkte jag visa en sak som verkligen stör mig. Och som jag varje år säger till mig själv att i sommar, i sommar måste vi fixa den där - det är mattställningen som står direkt utanför fönstret och förstör utsikten. Den är så himla bra att ha, och vi använder den nästan dagligen, men varför i hela friden har man placerat den precis mellan huset och hela trädgården? (Jo, jo, praktiskt att ha nära förstås - men hur kul är det att titta ut genom fönstren och se några mattor eller täcken på vädring?)


Den sitter förstås som berg. Fastgjuten i djupa cementklumpar som inte går att rubba. Så det kommer nog att ta en dag eller två att gräva upp dem. Och sen ska man lista ut hur man bär sig åt att få den på plats på ett nytt ställe. För självklart vill jag har kvar den (sån är jag). Gräva nya, djupa gropar i lerjorden, och gjuta nya klumpar. Tror ni jag får det gjort i sommar? Så nöjd med mig själv jag skulle vara om jag fick undan den. Speciellt nu när jag håller på att utvidga gräsrabatten och allt i den växer kraftigare än någonsin. Det ser inte mycket för världen ut på bilden, men den är ungefär 15 kvadratmeter stor, och under högsommar och höst när gräsvipporna vippar i vinden och kärleksört och enstaka ettåringar glöder i solnedgången... Jo, då är den magnifik.

PS. Fortfarande samma problem som i förra och förrförra veckan. Det går inte att ladda upp bilder när jag använder adsl bredband, men hur lätt som helst när jag använder mobilt. Skumt.

tisdag 5 juni 2012

Violkungsljus

Säger samma sak varje år den här tiden; violkungsljuset är så mycket favorit att jag nästan får lite hjärtklappning när det börjar blomma. Färgerna (både den rosa och lilablå) och sirligheten, och att den sticker opp litet ur rabatten så här tidigt på säsongen. Den är så underbar...




Uppladdningsföljetongen: Upptäckte av en händelse en konstig grej. När jag testade den gamla datorn i morse använde jag ett 2G mobilt bredband när jag kopplade upp mig för att slippa dra om en en massa kablar. Fick för mig att testa det nu innan jag satte igång med fortsatt felsökning. Och då funkar det plötsligt att ladda upp bilder precis som vanligt och utan problem på den här datorn också... !
Är det alltså något knas med kompabiliteten mellan adsl-bredbandet och blogger...? Eller är det bara en ren tillfällighet att det fungerar nu igen...? Håll tummarna för att det fortsätter funka med det mobila bredbandet, för då kan jag åtminstone fortsätta blogga, även om jag inte löser det egentliga problemet.

Testat vidare under morgonen

Hej och hå. Satte igång en gammal dator med annat system och antik webläsare. På den datorn fungerade bilduppladdning som vanligt. Tyvärr knäar den datorn rätt rejält, pensionerad så att säga, så det är ingen långsiktig lösning att använda den.
Testade också en annan dator med nyare system men samma webläsare jag själv har. Där gick det inte heller att ladda upp bilder.
Testade då min egen dator igen men med annan webläsare, det gick ännu sämre, då fick jag ännu ett felmeddelande (som vid sökning på webben ofta visar sig precis innan bloggen blir deletad. (!))
Men en sak som är skum är att varken webläsare eller system har uppdaterats i samband med att blogger började krångla, så egentligen borde det inte vara något av dem som spökar. 


Nu står det helt still i huvudet.
Ska låta det här verka i bakhuvudet under dagen och se om jag lyckas komma vidare ikväll.

måndag 4 juni 2012

Stressat om krukplantering

Via picasa igen. Det här förfarandet kommer att driva mig från vettet märker jag. Det tar ju åtminstone tre gånger längre tid. Arrgh! Och fortfarande inget svar från Blogger. Sedan jag tömde cachen och rensade bort alla cookies så verkar åtminstone texteditorn fungera utan problem. Den har jag också haft problem med hela kvällen. Vänta nu, nu får jag upp nya felmeddelanden... "din html-kod kan inte accepteras". Nehe. Och vad betyder det då. Ska jag be någon annan skriva mina inlägg kanske??  


Nå, jag planterade de första krukorna på uteplatsen i förra veckan. Nu kunde inte ens jag avhålla mig från förra sommarens storsäljare svart petunia. Det var plantskolans fel, de hade placerat dem bredvid beigebladig alunrot. Hur snyggt som helst, och perfekt till vår vitkalkade husfasad.
I samma kruka också egenuppdragen mörkbladig dahlia och småblommande röd tagetes. 


Petunian är verkligen svart. Mörkaste blomma jag sett någon gång.



Jag lade till etiketter på inlägget och får nu meddelandet att jag använder otillåtna bokstäver. En granskning visar att editorn på egen hand har lagt till en massa underliga tecken mellan mina etiketter.
 Jag undrar om den fått kortslutning...?!


Och nu så försvann plötsligt alla bilder och hälften av texten, så jag fick lägga in bilderna på nytt. Och texten orkar jag inte skriva om. Nu ger jag upp för idag. Mer än fyra timmar för det här inlägget. (!)

Nähänä!

Nää, det bråkar fortfarande. Samma sak med min kattblogg, den vill inte ta emot bilder heller. Ska leta rätt på en dator med annat system och se om det kan vara där problemet ligger. Och inte får man svar från blogger/google heller. Och regnar gör det fortfarande. Och grönt och fint är det ute.

lördag 2 juni 2012

Ofrivillig bloggpaus

Jaha, så sitter man här igen med error 400 och/eller 404 sedan i tisdags. Det är stört omöjligt att ladda upp bilder. I tisdags ville jag visa äppelblom med brudspirea, i onsdags nävor, i torsdags klematis och igår hade jag blivit glad om jag hade kunnat ladda upp vad som helst. Håll tummarna att de snart fixar vad det nu är som krånglar, för nu börjar jag få tråkigt. Och det värsta (men samtidigt bästa) är att det äntligen regnar. Jag såg verkligen fram mot en lång morgonfika vid datorn och bloggen med regnet smattrande mot fönstret. (Regnet behövs verkligen, det har gått så långt att gräsmattan mot söder är helt sönderbränd.) Tjoho, då får jag väl städa köksskåpen istället då.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...