lördag 16 oktober 2010

Mer sav åt knölarna!

Läste ett husmorstips i en några år gammal engelsk tidning om hur man tar hand om sina dahlior den här årstiden. Ta absolut inte upp knölarna innan plantan fått en frostknäpp. Frosten gör att blad och stjälkar töms på sav, och vart tar saven vägen? Jo, den far tillbaka till knölarna, som blir spänstiga och får lättare att klara vinterförvaringen.
Jag blir så våldsamt nyfiken på om det stämmer. Går det verkligen så snabbt, över en natt liksom? Önskar att jag hade 30 dahlior så att jag kunde experimentera; 15 upp innan frost, och 15 efter att de slaknat.

På bilderna är en av de tre frösådda dahlior jag klarade i år. (Resten av plantorna blev kapade jäms med jorden av sniglarna så fort jag planterade ut dem.) Den kommer från en fröblandning som heter "Bishop's Children". Jag blev väldigt förtjust i den här färgen. Den står så fint mot den rödbladiga smällspirean i bakgrunden.

I förgrunden en kattmynta, Nepeta Cataria.

Bilden nedan tog jag för att komma ihåg hur vacker dahlian var tillsammans med all fallfrukt på gräsmattan i bakgrunden. Äpplena plockade upp dahlians orange-aprikosa toner så perfekt.

En annan sak som jag upptäckte först idag när jag tittade på mina foton, är att just denna dahlia inte riktigt stämmer överens med varudeklarationen. Fröblandningen "Bishop's Children" ska ha ett mörkt bronsgrönt bladverk, och det har ju inte den här plantan. (Däremot har grannplantan - som ni skymtar alldeles direkt till vänster om dahliablomman i bilden - det.)

9 kommentarer:

  1. Underbart vacker är den! Den saken är klar! Men nog är det väl så att en frösådd dahlia går det aldrig att förutspå hur den ska komma att se ut? Enda sättet att vara bombsäker är väl att föröka med rotknölar?

    SvaraRadera
  2. Underbar Dahlia. Brukar försöka hålla mig ifrån så de men faller alltid för bilderna på de sköna blommorna. Med tanken på hur lätt de är att få upp, står jag alltid där med överfyllda bord och väntar otåligt på sista frosten. Så vem vet, en fröpåse "Bishop´s children" dyker kanske upp nu efter denna vackra blomma du visat.

    SvaraRadera
  3. Madame C:
    Jo, så har jag också lärt mig, och jag klagar inte heller. Det jag reagerade över var att jag inte ens tänkte på bladverket när plantan stod i landet - det var först nu när jag tittade på mina foton som jag upptäckte att bladverket var klargrönt.
    (Och jag har grävt upp och sparar de små knölarna. Håll tummarna att jag klarar dem över vintern.)

    Fagra:
    Det är ibland väldigt härligt att låta sig falla för bilder. (Fast det är klart, ibland kan det bli lite väl mycket att ta hand om sen. :-))

    /IET

    SvaraRadera
  4. Vackra Bishops children. Har Bishops Landlaff här, då provar jag ditt husmorknep, för jag har varit slarvig och inte fått in dahliorna ännu..

    SvaraRadera
  5. Jag tycker om dahlior men är alldeles för lat för att gräva upp dem varje år... Men jag har alltid trott att det var för sent att ta upp dem efter första frosten.
    kramar från Poppins

    PS Ringblommor är också barndomsblommor för mig.

    SvaraRadera
  6. När jag hade torp utanför Hova passerade jag varje år den gamla kantorsbostaden intill kyrkan. Där prunkade en enorm dahliaberså varje år. Allt bestod av ett överföd av exakt samma slags dahlia. Det var sanslöst vackert.

    SvaraRadera
  7. Det var en väldigt "lagom" dahlia. Inte alls prålig, utan den kan samsas med det mesta. Angående bladfärg, så blev inte heller min Coccinea så mörk som den beskrevs av fröfirman. Jag blev så förtjust i en annan dahlia, en fylld korallröd, som jag sådde för ett par år sedan, att jag sådde en ny omgång (jag hade några fröer kvar), men dessa blev mörkt lila, så man vet aldrig riktigt. Men det är ju en del av tjusningen, och så sparar man de man tycker bäst om.
    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
  8. PS
    Det kom visst inte fram i kommentaren, att jag tycker den är väldigt vacker. Lite virrig idag! ;-)
    /R

    SvaraRadera
  9. Sophia:
    Det är ALLTID nåt man inte hinner med. Tror det hör till.

    Poppins:
    Man kan ju köpa dahlior som snitt istället.

    Christina:
    Åh, vet du, det finns en sån rabatt i närheten av vår stuga också. Utanför ett hyreshus, en lång rad med fullständigt gigantiska dahlior, alla i samma färg. Är så ledsen att jag inte tog mig tid att fota dem i somras, de var verkligen helt otroliga.

    Ruben:
    Precis! Väldigt lagom. Mycket sympatisk.

    /IET

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...